Första dagarna i det nya huset

29

Morgonen efter första natten i det lilla huset vaknade jag och tittade ut genom fönstret. Horisonten brann och jag flög i kläderna, grabbade kameran i flykten och for ut genom dörren.

Det är en helt overklig upplevelse att gå från att ‘alltid behöva ta sig till rätt plats för att dokumentera naturen’ till att bara kunna öppna ytterdörren. Det här är allt jag har drömt om. Att kunna fånga en morgonhimmel eller ett tätt snöfall utan att behöva tänka på var jag är någonstans.

Här är det lilla, gulliga trähuset som vi bor i. Rött med vita knutar som i superidyllen. Bakom ligger en stor trädgård (som tillhör stora huset, men som vi får hänga i) och längre bort en lada.

Tar man några steg längs grusvägen, förbi det stora huset, så kommer man till öppen åker kantad av skog. Här höll bonden på och plöjde de första dagarna.

När man bor i Stockholm så är man van vid att man inte snackar med folk omkring sig. Jag småpratade bara lite med två av mina grannar under de nästan två år vi bodde i Nacka. Den ena hade terassen precis bredvid och den andre jobbar på vår favoritrestaurang. Men annars hälsade man bara – knappt ens det. Och det var inget konstigt. Ganska skönt till och med. Alla hade bråttom vidare och det fanns inte utrymme för något djupare.

Men så kom vi hit. Bara de första dagarna hade jag pratat med åtminstone sex av grannarna – samtliga nyfikna på de nya som hittat till byn. Och ingen hade bråttom vidare, utan stannade genuint och berättade och lyssnade. I måndags var jag faktiskt ute på långpromenad med två av dem. Jag mötte dem när de var ute med sin hund och jag höll på och utforskade landskapet. Och så fortsatte vi helt enkelt bara att promenera tillsammans. Hur mysigt?!

Annars är det fullt stök hemma. Det blev ju ett sånt hårt race där med flytten, så vi tar det lite försiktigt med uppackandet. Ingen idé att stressa fram. Så vi plockar lite i taget.

Och mellan plocket så springer jag ut och hämtar ved, njuter av frost på rutan (och i gräset) och beundrar den vackra utsikten.

Verkligen nyp mig! Nu är vi här! I Örebro. Nej, utanför Örebro. På landet! 😀 <3

29 responses to “Första dagarna i det nya huset

  1. Åååh, drömmen! Som sagt 😀 Jag blir så avis på er som har hittat det där! <3 Men tillsvidare så fortsätter jag att drömma 🙂 Hur som helst.. det är nånting som är så mysigt med att bo i flyttkaos på något sätt. Det kan ju vara rätt jobbigt och bökigt med en flytt, men också så mysigt när man är mitt i det ändå 😀 Kram!

    1. Du kommer finna ditt också, det är jag säker på! Och jag håller med om det där med flyttkaos. Det var ganska jobbigt när vi flyttade till lägenheten, men den här flytten har gått väldigt smidigt och varit väldigt lugn. Så det känns inte så jobbigt att det står grejer överallt haha

  2. Det låter helt fantastiskt, att bara få vara eller hur man ska säga. Jag flyr ut så där på landet till sonens pappa flera gånger i veckan. Där liksom folk hälsar på varandra från bilen fastän man aldrig sagt hej. Det är något med landet, precis den där atmosfären du skriver om. Kanske den som är äkta? Den vi människor egentligen hör hemma i :).

    1. Förstår det!! Och det var samma här när vi var och tittade på stället: Första som händer är att någon hälsar på oss i bilen. Sånt händer ju aldrig haha ;P

  3. Ååh Elin, vilket äventyr! Så glad för din/er skull! ..och alltså dina bilder..! Jag har nyss blivit med ny (bättre och större) datorskärm och alltså det är rena fröööjden att ta upp dina bilder såhär stoort på en ny, egen flik och kika på dem i sin fulla prakt. Du och kameran (och redigeringen – mycket av konsten!) alltså… magi!
    Grattis till det nya spännande kapitlet! Och jag tror verkligen på att packa upp lite lagom långsamt och en sak i taget 🙂 Åh, jag är såå pepp på allt du kommer skapa! 😀
    Kram från en trogen gammal läsare!

    1. Men alltså waaaaaaaooooooow! Vad ROLIGT! Det känns extra fint med tanke på att de flesta bara kollar skitlitet på instagram.. och då ser man inte detaljerna alls. Det är ju såhär jag vill att bilderna ska tittas på – blir så glad! 😀 Massa kramar!

  4. Åh vad glad jag blir av att läsa detta!

    Har du några tips på hur en fångar så fina färger i himlen på bild?

  5. Woohoo! Fantastiska bilder och fantastiskt hus! Fortsätt och ba’ njuuut <3 Känns som ni verkligen hittat rätt! Pepp & löööve !

  6. Så mysigt 😀
    När jag är i vår stuga i skärgården är det så underbart att bara gå ut när ljuset lockar, det är verkligen en skillnad från att bo i lägenhet 🙂
    Kul att få följa er flytt 🙂

  7. Så otroligt mysigt hus och vackra omgivningar ? Tänk att bo så! Drömmen ju! Vill också hitta ett sånt hus ❤

  8. Åååh, för mig som är introvert låter det som värsta mardrömmen att alla grannar vill prata med en haha

    1. Haha det var min initiala känsla också 😉 Jag är introvert (inte superintrovert, men likväl). Jag tänkte att jag skulle få panik över att folk har koll på en och “tränger sig på”. Men jag upplever det inte så här ute. Ingen är påstridig. Ingen kommer och knackar på dörren, utan säger hej när man är ute. Och jag tycker det är skönt att lära känna dem som bor här så att det inte blir så stelt när jag möter dem. Känns lättare när det är en självklarhet att säga hej, än att gå omkring och fundera på om man ska ha ögonkontakt eller inte ? (Problemet i Sthlm) haha. Så jag måste säga att det är härligt! Men jag antar att det beror på situation också 🙂

  9. Wow, vilket ställe! Och så skönt att bo på landet, ett helt annat lugn än det går att få ens i den minsta stad. Hoppas ni kommer att trivas väl!

  10. Det ser ut som en vacker plats att bo på, fantastiskt fina bilder. Jag kan tro att det är kontraster mot att bo i Stockholm, helt annat tempo.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Cart Item Removed. Undo
  • No products in the cart.