Min vecka i bilder | v2 2019

Den här veckan har varit så låååång. Det känns som en evighet sedan jag lämnade in Fettan hos Bilförmedlingen, men det är alltså bara en vecka sedan. Det kändes så himla sad när jag vände ryggen mot henne och gick ut genom förren. Nästan lite som att jag förrådde henne. Och jag fick verkligen trycka tillbaka tårarna. Efter det skrev jag det här inlägget.

 

Jag har inte orkat eller velat ta ned julpyntet än, men den här kransen gick inte att hålla kvar… haha. Varje gång vi gick genom sovrumsdörren (där den hängde) så rasade ett ton barr ned på golvet, som vi sedan trampade i och som slutligen hamnade i sängen. Så. Nää… Hejdå kransen.

 

Sedan jag började få eksem i ansiktet, så har jag i princip slutat sminka mig. Först för att det inte gick att sminka sig när jag var så sårig, men sen för att jag blev så bekväm och lat… haha. Det är rätt skönt att dra bort en timme från sin morgonrutin och lägga den på något roligare liksom. Men den här veckan kändes det kul att sminka sig igen och med det blev det också roligare att ta selfies haha..

 

Hittade ett ekollon när jag var ute och fotade och tänkte att det var bra länge sedan jag såg ett sist.

 

Solen orkar liiiite liiiite längre nu, så nu klättrar den på fasaden på grannens hus. Kan knappt vänta på tiden när den äntligen orkar tillbaka in i vardagsrummet på kvällarna igen! Det borde vara någon gång i slutet på februari!

 

Hittade en vas (och massa annat) second hand. Fan vad det är kul att inreda alltså. Jag är som besatt. Vill pyssla hemma heeeela tiden. Nu fattar jag alla inredningsbloggare som man ser flyttar runt på saker i sina hus. Förr har jag ba ”men den där stolen stod ju nyss i köket. Och veckan innan det i sovrummet???”. Och tja. Nu gör jag samma sak. Med vaser, ljusstakar och tavlor.

 

Bujo i sängen! Den här månaden har jag skitit i todolistorna och skriver dagbok på veckouppslagen istället! Så himla roligt det kommer bli att kolla tillbaka på!

 

Veckans tankar

Ja ni, all over the place är jag. Jag har märkt att jag har ett stort handikapp. Och det är att skapa på beställning. För varje gång jag lovar när Photoshopkursen ska komma eller när nästa Bauer-bild ska komma, så tappar jag inspirationen totalt och så blir det ingenting alls. Jag har tom fotat allt material till nästa Bauerbild (ska bara klippa ihop den – vilket är det roligaste), men ändå tar jag mig inte för att göra det. För att jag blir stressad av att jag har satt en deadline på ett projekt som är så personligt för mig. Det är nästan så att jag ångrar att jag bestämde hur många bilder som det skulle bli, så att ingen av er behövde sitta och vänta. Och för att jag måste leva upp till min första bild som blev så JÄVLA bra liksom. Det är jobbigt.

 

Veckans video

 

Mina favoriter & tips:

The Paradise. En väldigt lättsam serie på Netflix, som är baserad på en roman av Émile Zola. Den utspelar sig i slutet av 1800-talet och handlar om en kvinna som tar jobb på ett av de nya, stora varuhusen inne i stan. Man får lära känna alla som jobbar på varuhuset och det blir en himla massa intriger såklart. Inte den bästa serien jag sett, men absolut sevärd. Just nu känner jag att det är skönt att ha någonting kul att titta på till frukosten 😉

Puh! Jag klarade av att göra en sammanfattning vecka 2 också…. 😉

Yoga var ju aldrig något för mig?

 

Jag har testat yoga vid många tillfällen och verkligen velat att det ska vara någonting för mig. Men varje gång så har det varit någonting som skavt. Någonting i allt det där lugna, som gjort mig stressad – helt tvärt emot vad målet med utövandet är.

Jag har sett samma sak hända när jag försökt slappna av till lugn musik. Man tänker ju att det absolut bästa för att lugna ner sig själv och slappna av, måste vara att slå på ett musikspår med trevande pianotoner och bruset från vågor. Men det har aldrig funkat för mig. När jag är som mest stressad, så funkar inte ens min sagolista på spotify. Listan som är så lugn och härlig och som jag vanligtvis älskar.

Men när jag är stressad så är det som att lugn musik förstärker hetsen inuti mig. Som att kontrasten mellan de lugna tonerna och kaoset inombords blir så stort, att stress-känslan bara blir ännu tydligare. I sådana ögonblick har jag panikartat slagit över till min metal-lista (det många av er som följer mig kallar hetsmusik) och märkligt nog så har jag då med ens kunnat slappna av. Ja, märkligt var det i alla fall till en början, men med tiden har jag insett att om musiken är stressigare än vad jag är, så känner jag mig lugnare.

 

 

Lite så har det varit med yoga. Anledningen till att det aldrig funkat för mig, är troligtvis för att jag alltid försökt mig på att utöva det när jag känt att läget är akut och att jag måste stressa ned. NU. Vilket slutat med att jag bara blivit panikslagen, för att yoga är alldeles för stillsamt för en orolig själ.

Så den här månaden har jag gjort något annorlunda. Jag testar yoga, nu när jag redan är avslappnad. Försöker komma in i det, så att det verkar förebyggande, snarare än att jag använder det som en lösning på ett redan uppblossat problem.

 

 

Och nu känns det precis så som jag föreställt mig att det skulle kännas. Varje morgon vaknar jag upp, tar en morgonpromenad med Filip (well, nästan alla dagar i alla fall) och så blir det 30-60min yoga tillsammans med Adriene. Jag fick den spontana känslan att testa yoga igen den 2 januari och kom på att hon har en 30-dagarschallenge, som hon publicerar i januari varje år. Gick in på Youtube och kollade och visst hade hon lagt upp det första klippet i 2019 års challenge bara en timme tidigare?! Mitt undermedvetna talade till mig där 😉

 

 

Det känns skönt att kunna slappna av till yogan (som man ska). Äntligen kan jag dra nytta utav den styrketräning det faktiskt är. Är helt mör i hela kroppen efter ett par dagar med denna yogachallenge. Haha.

Känns så himla skönt att kunna göra det hemma också. Slippa tankar som ”ser jag ut som en valross i den här posen” osv. Så jäkla onödigt att bry sig om såna saker, men jag har så svårt för att släppa vad andra tänker, när jag är på grupp-pass. Oavsett om det är yoga eller body combat.

Har ni något tips på yoga-videos?

Adjö, min vän

 

 

Det är sjukt hur fäst man kan bli vid en bil.
Ens första bil.

Jag köpte Fettan* ganska spontant den 29 januari 2012 och hon var min biljett ut till friheten och det första steget närmare min självständighet. Jag minns hur less min dåvarande pojkvän var på att måsta skjutsa mig överallt, så fort som jag ville ut till naturen och fotografera och jag minns hur instängd jag kände mig hemma. Jag satt i ett betongkvarter, med en bensinmack som utsikt och drömde om att springa över mosstäckta stenar och folktomma ängar.

*Fettan är en Honda Jazz – en bilmodell som heter Honda Fitta i Japan och som var tvungen att döpas om till Jazz för att kunna säljas i Europa. Det tyckte jag var kul, så jag bestämde ganska omgående att hon skulle heta ”Fettan”. Alltså ”fittan” men med västgötsk dialekt.

 

 

 

 

Fettan och jag har varit på tidernas äventyr. Upp och ned och kors och tvärs i Sverige har vi brummat. Hon och jag. Ofta ensamma och med hög musik. Hon har varit med mig på alla platser där jag bott och inbringat trygghet. Hon har burit ett ton fotoutrustning och säkert lika mycket sagoprylar därtill!

Hon har följt mig hela vägen från mitt gamla, instängda liv och in i det nya, fria (ja, jag brukar prata så om tiden innan och efter min depression). Hon har varit som en bästa kompis, som alltid lyssnat. På skriksjungningar och pladder med medpassagerare. På lyckotjut över magiskt väder och drömmiga solnedgångar – och så en och annan gråt.

 

 

 

 

Jag var på väg att sälja Fettan redan 2014, när jag skulle börja på Fotoskolan, men ångrade mig. Och det är jag väldigt glad för. Men nu är det alltså dags på riktigt. Jag och Filip ska behålla Filips bil (som för övrigt heter Bettan – och det hette den långt innan vi träffades. Vilket radarpar va? Bettan och Fettan). Den är bekvämare att köra långt med, vilket vi gör ett par gånger per år.

Och nu känns det ganska tomt. Att Fettan inte ska stå där ute på parkeringen och vänta på mig längre. Jag fattade aldrig att jag skulle bli så sentimental. Att jag skulle köra iväg med henne på det som förmodligen kommer bli den sista turen, till bilförmedlingen och att jag skulle känna sådan sorg. Hon är ”bara en bil”, men hon är också min allra, allra första. Hon är speciell!

 

 

 

 

Nä, men jag körde som sagt i väg med henne till Bilförmedlingen idag. Så hon är inte såld än, men förhoppningsvis är hon det snart. Jag orkade inte rodda med försäljningen själv och så har hon dessutom en defekt, som gör det bättre för både mig och eventuell köpare, att gå via en säker bilfirma. Så vi får se vad som händer de närmsta månaderna. Nycklarna är i alla fall inlämnade, så för mig är hon redan borta.

Är det någon av er som är intresserade av henne, så hojta! Så kan jag länka henne, när hon finns ute via bilfirman. Hade på något sätt varit så skönt att veta till vem hon kom. Och att det var till någon som kommer bry sig lika mycket som jag gjort.

Här kommer min första bild med Fettan och min sista, som jag tog idag:

2012-01-29

2019-01-07

 

Är så glad att jag tagit så himla många bilder på Fettan genom åren. Det har iof varit svårt att låta bli, så fager som hon är i alla landskap. Kikar redan tillbaka på dessa bilder med så mycket nostalgikänslor och när jag skriver det här, så känns det precis som när jag skrivit tribute-inlägg om mina katter. Diesel och Ada. Bara det att Fettan inte är död. Men en Fettan-tribute är hon värd ändå!

Hejdå, min vän. Hoppas vi ses ute på vägarna <3

 

Ps. Skulle köpt en FETTAN-registreringsskylt kände jag nu, efter att jag Photoshoppat den sista bilden?! VARFÖR gjorde jag inte det? Hahaha..

Min vecka i bilder | v1 2019

Nu var det ett väldigt bra tag sedan jag gjorde en veckosummering sist.
Jag tröttnade ganska bra på formatet, men tänker att jag ska ge det ett försök till.

 Måndag

Nyårsafton. Jag och Filip var hur trötta som helst och bestämde oss föra att fira bara vi två, hemma. Även om vi blivit bjudna till vänner i både till Helsingborg och Huskvarna – vilket såklart också varit supermysigt! Här har vi dukat upp lite nyårsmiddag med bubbel. Sedan spelade vi Primetime-quiz och kollade på Harry Potter. Efter elva promenerade vi den rätt långa vägen upp till min favoritklippa och kollade på fyrverkerierna som brann över hela stan. Hur mysigt som helst!

 

Tisdag

Nyårsdagen. Hur trötta som helst, dag två. Stormen Alfrida drog in över Stockholm och strömmen gick ett par gånger. Får väl tacka för det, ändå.. Tack vare det, så släppte jag och Filip våra datorer, tände en massa levande ljus och myste i soffan istället. Borde stänga av strömmen lite då och då tror jag.. haha!

Inte så kul för er där strömmen inte kom tillbaka igen på kvällen dock. Måste blivit snorkallt hemma.

 

Onsdag

Vi städade hela lägenheten dagen innan. Märks inte. Men såhär ser det ut när jag fotat bilder till ett blogginlägg och solen går ner innan arbetsdagen är slut..

 

Torsdag

Syrran kom och hälsade på, vi drog till Rusta (för att jag har det jättenära och det har inte hon) och så köpte hon en matta. Sedan åkte vi hem och åt plockmat och hade det allmänt gott.

 

Fredag

Lovisa kom till stan och vi gick till Fotografiska och tittade på Kirsty Mitchell‘s utställning, som hänger där fram till 3 mars. Jag har sett hennes arbete online i så många år, så det var verkligen jättekul att komma dit och se bilderna i verkligheten. Jag hade dock inte riktigt förväntat mig att upplevelsen skulle bli så stark. Alla otroligt vackra bilder, den starka texten och musken… jag fick gåshud och blev tårögd på samma gång. Kände så starkt för henne och hennes mamma, samtidigt som jag blev så otroligt inspirerad och stärkt inför mitt egna sagoprojekt.

 

Lördag

Jag och Filip tog en långpromenad i det fina vädret. Solen sken och det var underbart, tills mina klådstillande tabletter kickade in.

Jag hade vaknat med hemsk klåda och var livrädd att jag skulle klia upp mina eksem (som blivit så mycket bättre det senaste) igen. För såna tillfällen har jag en klådstillande medicin som man kan ta – ”1-2 tabletter på kvällen” säger förpackningen (för man kan bli lite sömnig av dem) och ”upp till 5 när som helst” sa min läkare. Så, eftersom jag inte känt av någon direkt effekt när jag tagit dem tidigare (mest troligt för att jag gått och lagt mig strax efter… smart-ass) och för att det kliade så OTROLIGT mycket, så tog jag fyra tabletter den förmiddagen. Jag blev sanslöst trött och jag som aldrig ”småslumrar i bilen”, satt och nickade på bussen. Tänkte att de där 3min hem från busshållplatsen kändes oooääändliga, för att jag bara ville lägga mig ner och blunda. Och jag som heller aldrig någonsin sover middag, stensomnade direkt efter hemkomsten. Tur nog så ställde jag klockan, så jag kunde sova på kvällen sen 😉

 

Söndag

Yoga-morgon med Adriene för femte dagen i rad. Det här är någonting som jag verkligen behövt <3

 

Veckans tankar

Jag har lite svårt för när saker blir för mycket rutin. Så blev det nog som sagt med den här veckosummeringen och i vanliga fall kanske jag bara hade lagt ner helt och lagt min energi på någonting annat. Men här känner jag verkligen att mina veckosummeringar gjort så mycket för mig. Alla vardagsbilder som jag tagit, som annars aldrig blivit till. Minnen som jag annars aldrig hade sparat. Jag känner att det är viktigt att fortsätta att samla dessa mindre ögonblick, som inte fastnar med stora kameran pga ”alldeles för omständigt”. Så nu kör vi igen. Om jag så ska behöva sätta på ett alarm för att komma ihåg att ta bilder varje dag <3

 

Mina favoriter & tips:

Kirsty Mitchell’s utställning på Fotografiska. Bara besök den om du gillar sagor och är konstnärligt lagt själv. SÅ mycket inspiration!

Sorry – Seinabo Sey. Så moody låt. Älskade den från första ton.

Makers Mail En prenumerationstjänst där man får hem en DIY-box varje månad, med nytt och hemligt innehåll varje gång. Tanken är att man ska få testa på nya typer av hantverk, inspireras och hitta nya favoriter. Jag fick hem en sån här box som ett pressutskick från Sandra och tycker bara att det är en för fantastisk idé för att inte sprida. <3

The Last Kingdom. En serie på Netflix, som handlar om när de danska vikingarna försöker erövra hela det kristnade Storbritannien. Var sjukt skeptisk under första avsnittet och kände bara att nääää, inte ännu en sån här ”krig hela veckan”-serie. Men storyn växte snabbt i andra avsnittet och jag gillar verkligen hur man fastnar för olika karaktärer – både på den ”onda” och ”goda” sidan. Fast vem är ond och vem är god egentligen? Man skiftar fram och tillbaka genom hela säsongen. Lite samma känsla som när man tittar på Ronja Rövardotter. Gillar man Borka-släkten eller inte? Är inte Mattis’arna lite jobbiga ändå? Jag gillar verkligen storys som inte är så svartvita. En annan sak som jag både gillar och ogillar är att huvudkaraktären är så fruktansvärt irriterande stundtals och att man blir så provocerad av honom. Det är en lite ovan känsla, men jag tycker ändå att det bidrar till en starkare story också!

Lettering – Hur jag lärt mig rita bokstäver

 

Varje gång jag lagt upp en bild på min Bullet Journal, så undrar någon ”Hur har du lärt dig att skriva sådär?”. Så det är klart jag måste skriva ett inlägg om detta fantastiska, nya som kommit in i mitt liv!

Jag skriver inte det här inlägget för att jag är något superpro. Utan förhoppningen är att ni som blir sugna på att testa, inte ska känna att steget dit jag står är så långt. Jag började med Lettering för ett halvår sedan och är fortfarande väldigt darrig på hand (jag är iof darrig jämt, så det kommer jag förmodligen aldrig kunna träna bort, men ändå hehe)

 

Vad är lettering?

Lettering, eller hand lettering, är när man ritar bokstäver och ord. Allt från fyrkantiga block-bokstäver till barnsligt klotter och böljande, skrivstilsliknande meningar.

 

Mina favoritpennor

Bas:
Tombow Fudenosuke (hård spets)
Denna penna är perfekt till det som kallas ”brush lettering” – alltså den mer snirkliga stilen.

Uni Pin Fineliner (0,1 och 0,4)
Perfekt som konturer till blockbokstäver och till mer clean’a och raka bokstäver.

För dekoration:
Copic Multi Liner (warm gray 0,1) Hittar inte online, men är köpt i Penstore’s fysiska butik
Jag använder den till att rita mönster i mina blockbokstäver.

Tombow Dual Brush Pen (990 – light sand)
För att fylla i bokstäver med, samt göra överstrykningar.

 

 

Hur lär jag mig då detta… kallat ”Lettering”?

Var i helvete börjar man?

Som med allting, så börjar man ju i ett stadie, där man undrar vad fanken man håller på med. Eftersom det var så nyligen som jag befann mig här, så kommer jag ihåg precis hur det kändes, när jag plockat fram mitt block med tomma papper och mina nyinköpta brush-pennor.

Inledningsvis hade jag STORA förväntningar på hur snygga bokstäver jag skulle lära mig att rita, men efter blott några minuter började tvivlen att hopa sig. Mina första drag med pennan var nämligen långt ifrån böljande. HUR i helvete skulle mina hackiga linjer och skeva försök till bokstäver kunna bli någonting överhuvudtaget?

Steg 1 – Titta på AmandaRachLee’s video:

Steg 2 – Rita en och samma bokstav 24 056 ggr

De första dagarna satt jag bara och ritade mmmm (se till höger i bild nedan), för att få till snitsen. Jag tyckte att det var väldigt svårt att fatta det där med att rita tunna linjer på vägen upp och trycka in pennan för tjocka linjer på vägen ned (se Amandas video ovan om du inte begriper), men skam den som ger sig. Gör du det bara tillräckligt många gånger, så fattar du tillslut.

När jag tröttnade på att rita mmmm, så började jag repeterande att skriva a, a, a, a, a, a, a, a ca 23543242 gånger, sedan b och så c…. osv. Otroligt tråkigt, men ack så viktigt. HOPPA INTE ÖVER DETTA STEG! För att veta hur alla olika bokstäver skulle se ut, så pausade jag Amandas video och ritade av hennes bokstäver. Och det blev ju förstås inte alls likt  😉

 

öva lettering

4 av ca 134252 övningspapper. Här ser ni även ett tappert försök till att rita en hjort med en enda lång linje (sånt där stil som är så modern nu) – gick inte så bra haha…

 

Steg 3 – Härma typsnitt

När jag kände att jag hade tröttnat på att rita enskilda bokstäver, så gick jag in på Dafont (i kategorin Script > Brush) och laddade ned det typsnitt som jag gillade mest. Sedan skrev jag olika ord med detta typsnitt i ett dokument i datorn, som jag sedan försökte rita av på papper. Sjukt svårt, men hjälp vad jag lärde mig hur jag skulle få bokstäverna att hänga ihop!

 

Steg 4 – Leta upp personer som håller på med Lettering

Något som jag fortfarande gör, är att jag är inne på Pinterest och Instagram och letar efter personer som lagt upp bilder eller videoklipp på olika citat, som de skrivit ut med olika Lettering-stilar.
Sedan försöker jag skriva av dessa.

Ett exempel är helt gudomliga @Inkandlise. Hon lägger upp videos när hon skriver och då Printscreen-ar jag delar av filmen, för att kunna se de olika stegen av själva ritandet – för att lättare kunna apa efter*. Jag har lärt mig helt galet mycket av henne. Lise har också skrivit en bok om Lettering – Lises Lettering-, som inspirerar mig supermycket! Heja Lise!

*Viktigt här är dock att jag självklart aldrig publicerar någonting som jag skrivit rakt av. Utan jag använder det bara som ett övningssätt, för att lära mig olika Lettering-stilar.

Pinterest-sökord
Brush Lettering
Brush Script
Lettering Quotes

Instagram:
@inkandlise
#lettering
#handlettering
#minimalistbujo

 

För svart. För fult. Tunna linjer då? Ljusrosa? Kanske tonat rosa med konturer? Det blir många vändor med fel och olika utföranden, för att nå ett resultat jag är nöjd med.

 

Snabba tips!

Öva in en Lettering-stil åt gången

Jag började med Brush Lettering och har senare utökat. Det hade tagit betydligt längre tid om jag försökte lära mig allt på en gång. Och risken hade varit stor att jag tröttnat och bara lagt ned, för att jag aldrig kom någon vart.

Skissa först – fyll i sen

Det finns inte en chans att jag skulle skriva så här snyggt och ”rätt” utan att jag skissat upp det jag ska skriva först. Så att jag ser att texten får plats och vilka Lettering-stilar som passar bäst till vilka ord.

 

 

Klassiska nybörjarmisstag

1. Man har för bråttom. Har man suttit och tittat på för många snabbspolningar, så är det lätt att tro att man kan skynda sig igenom bokstäverna. Men icke. Det är då det blir skevt. Jag ritar nästan överdrivet långsamt (mot vad jag förväntat mig att jag skulle göra i alla fall).

2. Man tror att pennan ska vara i pappret hela tiden. Det är ingen idé att försöka skriva ett helt ord (med brush lettering) i ett enda svep. Det ser absolut ut som att det är skrivet så, men i verkligheten så lyfts pennan mellan varje bokstav. Titta på alla speed lettering-videos, så märker du att alla gör så!

3. Man blir förbannad för att det blir fel. Men man gör tyvärr fel hela tiden. Precis innan jag började skriva det här inlägget så satt jag och ritade ett citat och var tvungen att göra om allt, för att jag målade fel när jag skulle färglägga. Då blir man lite less.. hehe.. Men det är bara att gå på’ett igen! Och det är ju när man gör fel som man utvecklas, eftersom man förmodligen vågat sig på något nytt…

Skaffa en Bullet Journal

Min Bullet Journal har varit ett fantastiskt hjälpmedel för att få in en rutin kring mitt ritande. Det finns alltid nya listor eller texter att skriva och alla dessa behöver ju en rubrik – ellerhur? Och några citat är så ju fint att klämma in. – Ett PERFEKT sätt att öva lettering på! Och det är väldigt motiverande att se hur mycket bättre man snabbt blir. De första sidorna i min BuJo är superkladdiga, men bara efter en månad hade jag betydligt mycket mer kontroll!

Vissa bokstäver är svårare än andra – det bara är så

Speciellt när vi snackar brush lettering. Lilla K till exempel. Hemsk bokstav – blir aldrig snygg. Och ordet ”snygg” är lite jobbigt, eftersom det är tre bokstäver i rad som böljar nedåt (y, g och g). S är en skitsnygg bokstav när vi snackar brush lettering, men är jobbig i andra sammanhang. Mina favoritbokstäver är nog i alla fall W, S , lilla Y och H. Synd att de inte används så mycket tillsammans på svenska 😉

 

 

Dekorera!

En tråkig block-text kan bli skitsnygg med lite ränder i sig. Eller prickar. En toning i en färg. Eller med lite linjer runt om. Exprimentera!

Det är ok att vara darrig på hand

Jag är det. Väldigt darrig. Alltid. Och det stör mig en del när jag skriver, men det syns inte så mycket när jag skrivit klart/dekorerat texten. Eller det syns iaf mindre när man kollar snabbt/tar bilder på det jag gjort, än när man synar texten i verkligheten.

 

Det var nog allt jag kunde komma på!
Har ni tips på andra saker man kan göra, eller konton man bör följa på instagram – kommentera!

Glöm nu inte att rita mycket, fult och fel – så kommer du fram tillslut :-*

Ögonblick från december

 

Jag vet inte om ni väljer en ”kanal” som ni följer mig i eller om ni följer mig ”där jag uppdaterar”. Det känns spontant som att ni förmodligen inte har någon aning om vad jag håller på med, om ni bara följer mig via bloggen till exempel.

Den senaste tiden har jag ju slutat med veckosummeringar. Tråkigt, för det är ju kul för mig själv att kolla tillbaka på dessa inlägg. Men skönt för att jag tröttnade lite på att göra samma sak söndag efter söndag. Måste komma på ett nytt upplägg där känner jag.

Här kommer i alla fall några ögonblick från december:

 

Sagogänget hade traditionsenligt julfirande i Huskvarna.

 

Ny headerbild tagen i samband med årstidsprojektet nere på bryggan.

 

 

Appropå det här julpyntet: Jag har en tendens att utveckla en slags besatthet för olika saker och i år är det färgen vinröd. Helt från ingenstans så ska nu allt plötsligt vara vinrött. I skrivandets stund sitter jag i en vinröd stickad tröja och ett par vinröda mjukisbyxor och känner att jag gjort tidernas REA-kap när jag grabbade den här outfiten.

 

En drönarbild från vårt tillfälliga norrlandsväder, ute vid Tyresö Slott.

 

Min favorittröja just nu (från Pull & Bear) och tyget till mitt nya sagoprojekt!

 

Hoppas ni får en mysig nyårsafton allihop! (Eller har haft en mysig nyårsafton om ni läser detta någon dag senare). Jag och Filip ska bara ta det lugnt hemma. Kanske kommer min syster förbi om vi har tur.

Massa kramar!

 

Mitt år 2018

Beskriv året med tre ord

Så mycket kärlek.

Årets bästa bild

Rätt självklar i år va…? 😉

Fotografisk tolkning av John Bauer av Elin Kero

 

Vart reste du?

Jag var i Barcelona och fotade med Hairtalk i våras, i Malmö/Köpenhamn i somras med min vän HP och såklart på Medeltidsveckan på Gotland.

 

Vad såg du mest fram emot?

Att flytta ihop med Filip!!!

 

Min egen favoritvideo från året:

Mycket det här året handlade om att bli sambo, så det är klart att den här videon betyder extra mycket för mig. De där känslorna var magiska! Annars gillar jag väldigt mycket den första julvloggen tillsammans med mamma <3

 

Gjorde du någonting som du aldrig gjort förrut?

Jag köpte en drönare. Började sälja en fysisk produkt. Flyttade till en bostadsrätt. Började rita bokstäver – s.k. ”Hand Lettering”. Testade Bullet Journaling. Tältade någon annanstans än i mina föräldrars trädgård. Ordnade en trädgårdsfest för mig själv när jag fyllde 30 (nej, jag har aldrig ordnat en fest tidigare haha). Publicerade bilder på mig själv i badkläder i sociala medier.

 

Födelsedagsfest i trädgården

 

Fotografera med drönare

 

 

Vilket datum kommer du alltid att minnas?

Den 20 mars, när jag och Filip flyttade ihop <3

 

Vilka låtar kommer att påminna dig om 2018?

Här kommer några av låtarna – hela listan hittar du på min Spotify!
(Har även fortsatt lyssna väldigt mycket på förra årets favoritlista haha)

All The Stars – Kendrick Lamar och SZA

Whatever it Takes – Imagine Dragons

Lucid Dream – Owl City

Beltanine – Beltanine

City on the Mesa p.3 – Joris De Man

 

 

Det här hände 2018:

» Jag startade mitt John Bauer-projekt, som jag drömt om i så många år!

» Jag öppnade en Tictail-butik och började sälja Limited Edition-posters

» Jag förstod storheten i Second Hand.

» …vilket fick igång mitt pysselsug ordentligt. Wow vad jag älskar DIY! Detta blev det mycket av 2018 och jag känner på mig att det blir mer 2019.. 😉

» Jag startade ett årstidsprojekt nere vid sjön

» Jag skrev många guider på bloggen.

» Jag började ta bröllopsbokningar igen (men begränsade mig till 1-2 om året)

» Body Positive-vågen gjorde gott för min hjärna.

» Jag vågade ta gram pennorna igen efter sex år och även om det inte resulterade i några nya illustrationer, så blev jag förälskad i Lettering. Att sitta och rita är verkligen någonting av det mest harmoniska som finns!

» Jag hyrde inte ett kontor MEN jag fick ett eget kontorsrum hemma! AH! Att kunna stänga dörren om jobbet har varit SÅ viktigt det här året.

 

 

 

 

Höll du det du önskade i slutet av 2017?

Såhär  skrev jag:

”Jag kommer nog inte göra något annorlunda nu, utan bara fortsätta kämpa för att balansera arbetslivet med fritiden, värdesätta min lediga tid och att liksom bara uppskatta livet som det är”

Det tycker jag absolut att jag har blivit bättre på. Nu känns det nästan konstigt att jag inte varit balanserad. Jag är supernoga med att tillåta mig att vara ledig emellanåt. Har jag jobbat väldigt intensivt och rest under en två-tre-veckorsperiod, så får jag ett par dagar-en vecka helt fri. Väldigt bra. Hade kollapsat om jag fortsatt som förrut.

 

Vad önskar du dig utav 2019?

Jag önskar så att jag kommer hitta tillbaka till sagornas värld. Jag och mina sagosystrar blev lite ”brända” efter all uppmärksamhet på instagram och behövde ett break 2018. Jag har saknat glittret väldigt mycket och hoppas att vi hittar tillbaka till magin snart <3

 

Se min årsresumé på Youtube:
(inga listor – bara äventyr)

 

Om det är fler som undrar över Bloggbevakning

Jag tänkte först inte skriva det här inlägget. För att min blogg inte handlar om skvaller, utan om min kreativa bubbla. Men samtidigt känner jag att jag skulle gå sönder om någon av er gick omkring och trodde att jag gjort smygreklam. Så här kommer min story:

 

Såhär lyder frågan:
Hej Elin! Hoppas du har haft en fin jul. Blev ganska förvånad när jag såg dig på bloggbevakning, gällande granarna. Hur ligger det till med detta egentligen?

Är granen spons eller är det slump? Anledningen till att jag frågar är att du alltid känts så genuin och äkta. Om det är spons, varför inte vara tydligare med det? Och om det inte är, fasen vilken sjuk slump att så många plötsligt gör gratisreklam för samma sak.

Man vet ju inte vad man ska tro riktigt, vill egentligen inte tro att det ligger nåt fult bakom det men det ser ju inte bra ut. (Har inte koll på hur ditt inlägg såg ut, har bara läst hos bloggbevakning, så det kan ju vara så att du skrev ut det mer än vad hennes inlägg visar också.)

 

Svar:
De kommentarer som du ser hos Bloggbevakning är recensioner från Smålandsgrans site. Alltså inga reklaminlägg från några bloggar. Anledningen till att jag är med är för att jag köpte en gran från dem 2014 och jag skrev även en recension, eftersom jag var så himla nöjd med min beställning. Detta har jag gjort många gånger tidigare till olika företag (senast en färgbutik i Hornstull), för att jag är företagare själv och vet hur viktigt det är med kundkommentarer.

I oktober hörde Smålandsgran av sig och undrade om de fick publicera min kommentar och jag sa ja. Och de erbjöd mig en gran gratis – som en gåva (men jag betalade frakten och ev. tillbehör).

Jag vill understryka att jag inte publicerat någon smygreklam för Smålandsgran. Jag har nämnt att jag väntar på en gran och jag har visat när jag tagit emot en gran i en vlogg – på grund av att jag är en super-jul-nörd och var så himla hype. Jag hade lagt upp det även om granen var från Ica Maxis parkering liksom.

Jag har taggat @Smålandsgran i en instastory pga tacksam att jag fått en hel gran, men där berättar jag också att granen är en julklapp från dem. Så som jag alltid gör när jag fått gåvor. Se tex. det här inlägget från i somras med märkning längst upp.

Jag reklammärker ALLTID mina inlägg/videos. Tydligt. Och det hoppas jag att ni märkt? Jag märker även inlägg och videos med gåvor, även om man inte måste göra det. Och det gör jag för att det känns bäst så. Jag skulle aldrig gå bakom ryggen på er. Jag har liksom byggt upp hela mitt varumärke på att vara ärlig och uppriktig, så det skulle vara oerhört dumt att förstöra 12 års arbete för en gran. Eller ett mobilskal. Eller vad det nu skulle kunna vara. Det skulle också gå emot alla mina principer.

Man måste komma ihåg att Bloggbevakning är en nyhetssajt, precis som Aftonbladet eller Expressen. Det är viktigt för dem att skriva om händelser på ett spännande och underhållande sätt, för att folk ska komma tillbaka. Det som presenteras är teorier och inte sanningar. Camillas teori är att vi blivit sponsrade och det tolkas i sin tur som att alla gjort smygreklam. Jag kan inte tala för någon annan, men det här är i alla fall min story.

 

Mina mål 2018 – så gick det sen

 

Avklarade

» Göra en Pyssel-serie på Youtube
Där jag målar om gamla möbler som jag hittat second hand, skapar dekorationer utifrån material som är återvunnet/hittat i naturen, syr eller försöker lära mig nya tekniker.

Det blev ingen renodlad pysselserie på Youtube, men pysslet har absolut tagit en betydligt större plats i mina videos och jag har även startat en ny kategori här på bloggen som jag döpt till ”Elin testar pyssel”. Det här är också någinting som jag definitivt kommer att fortsätta med!

 

» Utveckla mina Youtubefilmer och skapa mer varierade videos
Det har varit nästan uteslutande ”typiska vloggar” på kanalen det senaste året och jag älskar ju att göra vloggar, så det är ju inget fel i det. Men jag känner att jag tröttnat lite på upplägget. Jag är inte en sån person som gillar när mitt skapande går på rutin (vilken kreatör gör ens det?). Jag måste helt enkelt tänka lite i nya banor. Det kommer helt klart fortsätta vara en massa vloggar på kanalen, men jag vill komplettera med bl.a. pysselserien som jag nämnde ovan och videos som har en tydlig röd tråd och liksom handlar om någonting speciellt.

Jajemen! Jag har både gjort videos som bara handlar om inredning och om Bullet Journaling.

 

» Lära mig kalligrafi

Det visade ju sig kallas ”Lettering” och inte kalligrafi, men ABSOLUT! Wow, jag trodde INTE att jag skulle skriva så bra vid årets slut. Från noll till kontroll. Nu kan det bara bli ännu lite snyggare ;D

 

» Planera mina blogginlägg bättre
Som det här inlägget till exempel. Jag hade bestämt innan vilka bilder jag ville ta och hur jag ville lägga upp det. Dels så känns det skönt att veta i förväg att jag har någonting att posta, så att det inte blir så stressigt att 1. Komma på en idé. 2. Ta bilderna 3. Skriva ett inlägg, på samma dag. Det kommer ju såklart komma sådana inlägg också, men blanda upp lite mer. Planerar man så blir det högre kvalitet på inläggen och det blir mer effektivt eftersom jag kan klumpa ihop fotografering av liknande bilder på samma dag.

Även om jag bloggat rätt dåligt i perioder, så har jag verkligen hållit detta till 100% de veckor jag haft blogg-feeling. Och det har varit SÅ SKÖNT! Jag var framförallt galet bra på detta i våras.

 

 

» Ta initiativ till fler samarbeten
Det senaste har det rullat på ganska bra med samarbeten och jag har inte behövt göra så mycket mer än att tacka ja, men… när man får generella förfrågningar som skickas ut till många andra ‘influencers’, så är det oerhört svårt att ta betalt. Så jag vill verkligen satsa på att hitta ”egna” samarbetspartners som jag kan pitcha.

Oui! Detta fixade jag också! 😀

 

» Göra en tavelvägg

EN tavelvägg?! Jag har gjort tre nu! En maffig i kontoret och två mindre. Så himla roligt att äntligen ha plats för flera tavlor på en och samma vägg ;D

 

» Uppmuntra andra kreatörer
Istället för att bara tänka att någon är bra, så ska jag se till att skriva/säga det till dem <3

Det tycker jag att jag har gjort! Men jag kan göra det ännu oftare! 😀

 

» Anlita en webbdesigner, som kan hjälpa mig att göra om min blogg till Nevnarien 2.0
Jag har så mycket drömmar och planer för min blogg, men jag kan inte själv. Så jag vill hitta en person som kan hjälpa mig att utveckla min blogg, så att den får en startsida, där mina tips och guider lyfts fram bättre och mina videos får en naturlig plats i flödet. Svårt att hitta någon dock, så har ni några tips på någon som är riktigt grym på webbdesign – mejla mig!

Jag HAR anlitat en person som nu sköter allt det tekniska kring min blogg och det är SÅ SKÖNT att ha den hjälpen! Målet är att det ska bli en Nevnarien 2.0 men det har helt enkelt inte funnits pengar till det i år. Men snart!

 

 

Pågående

» Våga ta tag i större projekt
En grej som bromsar mig väldigt mycket i livet, är att jag har oerhört svårt att ta tag i saker när de blir för omfattande. Jag gillar att köra på spontant, för då blir saker gjorda. Men så fort det krävs lite planering där jag måste boka, bestämma tid och plats, blanda in andra människor osv, så tar det stopp. Jag har lyckats genomföra några större saker nu det senaste året tack vare påtryckningar från Emelie Ohlsson (som är alla tiders ”do’er” haha) och efteråt har jag verkligen känt att

Det här är ju ingenting som kommer förändras över en natt, utan jag kommer att behöva fortsätta jobba med detta. Men absolut har jag tagit tag i saker. 

 

 

 

Ej avklarade

» Skriva daglig dagbok
Jag har en dagbok som jag skriver i (oerhört sällan), men jag skulle vilja ha en som jag skriver mer korta saker i. Inte så himla mycket djupa tankar utan mer ”hur har vädret varit”, ”vad är jag tacksam för idag”, ”har något kul hänt” och ”vilket humör är jag på”. Typ. Måste bara hitta en fin anteckningsbok.

Haha nej… trodde jag att jag skulle hinna detta? Har dock fått in lite mer dagbokslika tankar i min Bullet Journal. 

 

» Springa Midnattsloppet eller liknande lopp på 1 mil
Förra året sprang jag mitt absolut första lopp, som blev Vårruset på 5km. Vill fortfarande springa Color Run bara för att det verkar kul, men jag känner att jag behöver en större utmaning nu. Sen siktar vi på halvmara 2019 och maraton 2020 då… 😉

Det har inte varit mitt spring-år det här året. Även om jag tränat löpning över hela året, så har jag inte varit motiverad att springa fortare eller längre. Mest pga trötthet, värmeslag (i somras) och nu på senare tid mina eksem, som blir värre när jag svettas.

 

» Göra om dockskåpet
Hemma hos mina föräldrar så finns det ett gammalt dockskåp som vi lekte med när vi var små och jag och mamma har ett litet drömprojekt som går ut på att förvandla det där ”typiska dockskåpet” till en super-insta-hem med massor av detaljer. Längtar efter att lägga golv och tak av glasspinnar och tapetsera/måla om alla väggar med coola papper och olika penseldrag.

Har inte hunnit. Men ser fram emot när det nu blir! 😀

 

» Hitta en träningsform/pass som hjälper mig att träna styrka
Jag har ju märkt att styrketräning underlättat sjukt mycket för min löpning, men jag tycker att det är så tråkigt att göra övningar hemma på yogamattan på golvet och maskiner är heller inget för mig. Så jag skulle vilja hitta ett annat, lite roligare sätt att träna styrka på. Typ något pass på gymmet, eller stå och vifta med min (väldigt tunga) sköld och svärd i en timme… typ… haha..

Jag önskar! Men tyvärr inte…

 

Blir ändå förvånad över hur många punkter jag faktiskt prickade av.

När snön kommer och man ba AAAAH!

 

När snön väl kommer – då gäller det att passa på. Så jag drog till Tyresö tidigt i måndags morse och hämtade upp Alma Bengtsson (som flyttat in i ”mitt” lilla hus efter det att jag flyttade ut i våras). Vi åkte ut till Tyresö Slott och fotograferade som galningar.

Och WOW vilken magi det var därute! (Som alltid, men ändå hehe) Den första timmen var landskapet helt blått. Träden, snön, vattnet, himlen, allt! Ah.. förrutom vassen då.. som lyste i sina gyllene toner och matchade våra hår.

Jag började med att köra upp drönaren och tappade andan när jag såg detta:

 

 

 

När solen orkat upp en bit, så ersattes allt det blåa med gyllenrosa toner. Det var fint, men jag föredrog faktiskt det blå. På tal om det, så tycker jag att det är så kul att man kan ha så himla olika känslor för färger, beroende på till vad ”man har dem”. Liksom.. Jag ogillar verkligen blått (och i synnerhet ljusblått) när det kommer till kläder. Är inte superförtjust när det kommer till inredning heller. Men i bilder och när jag bildbehandlar så ÄLSKAR jag blått!

 

 

 

 

Efter de här bilderna togs, så dog färgerna och allt blev bara tvärgrått. Så då åkte vi hem till Alma och drack te. Jag fick också se hur det ser ut i huset nu när hon bor där. Det var SÅ MÄRKLIGT att se. För mig känns det som att mina grejer står kvar och att jag bara har lämnat det där huset tillfälligt.

Tycker det är så med alla ställen jag bott på. När jag flyttar så känns det som att jag flyttar och att boendet förblir mitt och helt tomt. Som att jag har paxat dem alla typ.. Haha.

Det blev hur som helst ett kärt återseende – det där huset kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta <3

1 2 3 344