...ut i trädgårn' och fota frost. Tog först macrot, men bytte till mitt 50mm direkt.
Har tröttnat på närbilder verkar det som... vill ha mer helhet... ;)



Idag ska vi åka till Skövde och shoppa. Jag måste köpa nya strumpbyxor för alla jag har är sönder/noppriga. Syrran behöver en ny garderob och Erik behöver något att göra.. hehe. Så vi får väl se hur det här slutar. Det är sjutton minusgrader ute och ganska otrevligt faktiskt. Får bli att dra på sig jeans och tjocktröja idag = stort ogilla. Längtar till våååååååår och min bruna skinnjacka!

Utrustning: Canon EOS 5d Mark II + Canon EF 50/1,4 USM & Canon EF 16-35/2,8 L USM



Det har varit en så perfekt morgon. När jag klev upp vid halv nio, efter att ha gosat lite med Diesel, möttes jag av ett sådant fantastiskt ljus utanför fönstren, att jag blev total-exalterad och bara stod och stirrade. Solen bröt precis fram över berget på andra sidan sjön och ljuset var mystiskt, dovt, overkligt och varmt, samtidigt som stora, stora snöflingor dalade tätt intill varandra utanför rutan. Fick smått panik, för jag visste inte om jag skulle filma-, fota. eller njuta av det. Jag försökte göra alltihop på en gång. Diesel hoppade upp i fönstret framför mig och tittade han också. Så stod vi tillsammans till solen stigit över bergen och ljuset bländade oss.

Snön fortsatte vräka ner och jag drog på mig långkalsonger, raggsockar, stickad tröja, snowjoggers och ytterkläder och drog mig ut i kylan. Det känns som att vi här söder ut aldrig klär oss "riktigt" efter vintern, så jag kände mig lite udda när jag klev ut, stoppad som en mvichelingubbe, bland vinter-nekande grannar i tunna kläder utan vantar.
Jag har varit ute i 40 minusgrader, så de där -12 graderna var som ingenting med ordentliga kläder. Det var inte förrän jag tog av mig vantarna för att komma åt knapparna på kameran ordentligt som fingrarna stelnade till. Minusgrader + kamera i metall + bara händer = ingen hit.

Jag promenerade ner till högskolans "strand" och tog bilderna ovan. Det snöade något makalöst, men det syns dessvärre inte (eller jo, det som ser ut som smuts på linsen är alltså snön!)
..så här kommer ett klipp, där snön syns något bättre.. ;)



PS/ Shit vad många Dieselfrågor!! Var inte beredd på det.. haha. Har sammanställt alla svar, så nu blir det bara till att plocka ihop lite passande bilder... ;)

Det är verkligen något speciellt att äga sin första bil.
Jag har aldrig haft något bilintresse, men ändå var det någonting som hände i kroppen när jag slängde blicken på denna sköna Honda Jazz från 2005 för första gången. Imorse när jag tog emot nycklarna kunde jag inte sluta flina - det var verkligen fånigt. Så exalterad och överlycklig jag var (är). Min bil. MIN BIL!

Kan knappt fatta det. Kanske förstår jag mer imorgon när jag slipper det där... springande till bussen varenda jäkla morgon, stöket och trängseln, morgontjuriga busschaufförer, tröga människor och åksjuka.

Det var förresten den här modellen som japanerna tänkte döpa till Honda Fitta. Kul.
Bara för det så ska jag kalla henne "Fettan" (på riktig västgötska) ;)

Canon EOS 5d Mark II + Canon EF 50/1,4 USM (som alltid, hehe..)



Här kommer lite bilder från förra söndagen, när jag och mamma var ute och fotade
- det har verkligen blivit en grej att åka ut varje gång jag är och hälsar på! Och jag gillar det. En lugn, frisk, mysig, vacker och spännande tur som gör gott för själen.

Jag har bloggat på i 110 sedan jag startade min blogg 2007 och någonstans på vägen har jag försummat sådant som inte borde försummas. Bloggen har alltid gått före allt. Min familj, min pojkvän och mitt eget liv. Det är förmodligen därför det tagit stopp nu. Jag har upptäckt hur det känns att vara "en vanlig människa" och inte en bloggare. De dagar/veckor jag inte bloggat har jag känt mig fri. Jag har haft tid att göra saker som jag aldrig haft tid med annars. Jag har kunnat njuta av saker utan att ha ångest över att jag inte publicerat ett inlägg på flera dagar och jag har inte behövt tänka på att "jag måste ta bilder så att jag har nåt att blogga om sen".

Det går i vågor det där. Ena dagen känns det som att jag lika gärna kan sluta blogga för gott och andra dagen är det det bästa jag vet. Jag kommer inte att sluta blogga. Det är fortfarande ett verktyg som hjälper mig, även om det är jobbigt ibland och det skulle kännas så tomt att inte ha kontakten med er längre. Hade det inte varit för er, hade den här bloggen inte funnits.
Jag måste bara finna en balansgång.

Sen kanske det har med årstiden att göra också, jag vet inte. Jaja. Jag är på bra humör idag i alla fall.
För imorgon är en pirrig dag. Ser fram emot imorgon så mycket så det inte är klokt. Det är en livsförändrande dag för mig. Trodde aldrig jag skulle bli så exalterad över en sån här sak, haha. Men ni får se själva med egna ögon imorgon!

Klänning från Nelly.com (gammal), skor från Nilson (gamla),
örhängen från Accessorize (ääännnu äldre!) och jackan har jag fått av snällaste Kristina! :)




Dagen började med att jag stekte mina ägg i för mycket smör. Tryckte i mig dem ändå och sen höll jag på att spy av smörsmaken i ungefär 30 minuter efteråt, eftersom den vägrade avlägsna sig.
Drog sedan till Skövde och bokade en resa till Santorini tillsammans med familjen - hur underbart?!
Vi ska inte åka dit förrän i juni, men jag längtar redan. Kommer ta tusen-miljoner-miljarder bilder där!
Det har toksnöat här idag (och säkert på många andra ställen också), så jag gissar att den där trottoaren som jag står på inte är så bar längre... ;) Om jag bestämmer mig för att inte åka hem för tidigt imorgon, så blir det troligtvis lite snö-fottning!

Ps / Rubriken har inget med texten att göra. Det är bara en meningslös mening som jag hittade på i den här videobloggen och som tack vare allt tjat och upprepning, nu blivit min standardfras.

Jag hittade just ett av mina minneskort som jag helt glömt bort. Full med bilder ju.
Bland annat dessa, som syrran tog på mig när vi promenerade runt i höstsolens ljus på Tändsticksområdet. Det var tänkt att den översta skulle bli min headerbild, men den vart lite för "hård" med alla tegelstenar så i fokus. Jag gillar den och så, men den passade inte riktigt in i resten av designen, så det blev den bilden jag har där nu istället - också tagen på Tändsticksområdet, men någon dag/vecka senare. :)
Och såklart de vanliga spexkorten under... ;)

Nu ska jag göra mig iordning hade jag tänkt. Diesel ligger och sover bland alla strumpor i byrålådan och jag sitter i morgonrock och dricker citronvatten.

PS/ Jag ska presentera vinnaren i Photoshop Elements-tävlingen, så fort som jag gjort klart min "Photoshophandledning" som jag utlovade. Det tar lite längre tid än vad man kan tro bara.

Så här såg det ut bakom kulisserna när jag fotade den här bilden.
Använde en av mina Elinchrom-blixtar med softbox och en reflexskärm. Diesel skulle såklart också vara med.. ;)
Jag verkligen hatar golven här hemma. Jag vill ha mörkt trägolv som alltid är så fotogeniskt - men istället har jag gula plastmatta i köket. Och grå i hallen och sovrummet. Fast den gråa är i alla fall mer okej än den gula, som jag kräks på. Det är kanske därför den är gul - för att så många kräkts på den. Till och med Diesel har det...

Annat jag kräks på är avsaknaden av blogg-inspiration här hemma. Vad är det som händer?
Ps/ Problemet är inte vad jag ska blogga om utan ATT jag ska blogga.

Utrustning: Canon EOS 5d Mark II + Canon EF 50/1,4 USM + Graduerat ND8-filter
Inställningar: f/5,6 . 1/100 . ISO100 (landskap) & f/1,4 . 1/1000 . ISO100 (porträtt/detaljer)



Vaknade imorse och var riktigt seg och pessimistisk.
Tittade ut genom fönstret och suckade. Jag vill fota! Varför är allt så fult?! Januari-Februari, försvinn!
Gick omkring i lägenheten och puttrade. Gnällde. Klagade. Spelade ett parti ChinaSchack med syrran och mamma. Glodde på klipp på Youtube. Sedan började jag och syrran klättra på väggarna av tristess.

Sedan bestämde vi oss för att vi skulle ut och fota i alla fall och då vände allt.
Det var faktiskt riktigt vackert och bilderna blev riktigt bra. Pessimist-Elin blev glad.

Idag var det "Mission: Nya syskonbilder att hänga på väggen".
Det var dock inte så lätt. Det var galet kallt och vi hade svårt att slappna av. Får göra ett nytt försök när det åtminstone är tio grader varmt ute... Men men. Vi har varit ute i alla fall och inte bara hängt inomhus i pyamas, spelandes Kinaschack. Innan vi stack ut så kollade vi på gamla bilder som ännu inte sitter i album. Jag säger bara hjälp... ;P

Kolla på den här killen! Hur söt är inte han då?!
Jag "tog han me dörr'n" igår när jag skulle gå på toa. Just som jag skulle till att öppna, tog han sats och KUTADE som en galning rakt förbi toadörren. Eller ja, han tänkte kuta rakt förbi, men jag hann liksom öppna.. så det tog tvärstopp... *Dooong* Hjärnskakning någon? Haha.. Stackarn... Jag fick dåligt samvete, fast det var hans eget fel.. Efter det var han inte sig lik... :'(

Haha nä jag skoja bara, han satte sig ner och stirrade i golvet ett tag, sedan körde han bara vidare som inget hade hänt - han brukar köra "Idioten" (ni vet den man brukar göra på gympan??) fram och tillbaka mellan vardagsrummet och sovrummet ungefär en gång om dagen. Damp-katten skulle jag vilja kalla honom. Ska döpa om honom. Damp-Diesel.

Translation / Just have to say - to my foreign readers (all the way from Holland to Vietnam!) - I'm sorry! I totally forget to write a translation... every time.. Haha. Hope the google translation works, even though I know It's more like a "Swenglish" sort of translation, than real English.. ;)

Hej kära vänner. Detta är viktigt.
Det är väldigt många som frågar mig ang "min design" som finns som gratismall här på blogg.se.
Det har varit allt från frågor hur man ändrar saker till att den inte fungerar som den ska och att jag borde justera den så att den blir lättare.
Nu är det som så här... för att klargöra vissa saker:

Jag deltog i en tävling. För att jag ville vinna ett pris.
Jag blev en av vinnarna i tävlingen och blogg.se använde min layout - egentligen min bild av designen - till en ny mall för alla blogg.se-användare. Det är inte jag som suttit och kodat ihop den, utan en kille på blogg.se. Jag har inget ansvar för den här designen längre. Jag vann och gav i samma stund bort den till blogg.se. Så har ni några frågor, behöver ni support osv. Så är det blogg.se ni ska vända er till. Det är deras design nu. Och deras jobb att supporta alla som har problem med den.

Så jag vore tacksam om ni vände er till dem i fortsättningen.
(Om ni är inloggade och trycker på Hjälp längst upp i menyn till höger där ni loggar ut, så kommer ni till ett mejlformulär direkt där ni kan få hjälp).

Tack på förhand!
Och jag är jätteglad att ni gillade mitt bidrag! :)

Idag är det skrivartime.
Jag kryper upp i skräddarställning i mitt favoritsoffhörn och tänder min lampa. Pluggar i hörlurarna.
Dricker min kopp med te.

Som det ser ut nu så skriver jag så sällan att jag hinner tröttna på det jag skrev förra gången innan det blr dags att fortsätta på det. Så kan man ju inte ha det. Har börjat om ca tre miljoner gånger nu och det känns rätt meningslöst. Visserligen har jag kommit på något bättre varje gång, så jag tycker verkligen att jag har material nu.. ;)

Det jag håller på med är inte ytterligare någon bloggares självbiografi, utan en fantasyroman som jag haft i mitt huvud sedan jag var ungefär 15 år. Jag kommer inte att gå in på innehållet förrän den dagen jag kan säga att den finns med hårda pärmar och med mitt namn på. Den dagen ska komma har jag äntligen bestämt, efter flera år av rädsla för att folk kommer att kunna läsa mina innersta tankar.

Måste bara avsätta mer tid för den. Jag vet inte var den tiden finns dock, men jag är astaggad.
Elin, 25 år, fotograf och författare. Känn på den! Jag har 2 år på mig.