En promenad i John Bauer-skogen

 

 

Förra veckan var jag i Tiveden för första gången. Det känns rätt knäppt att jag inte varit där tidigare, med tanke på att jag är ett sådant John Bauer-fan och dessutom älskar sagornas värld. För Tiveden är verkligen den riktiga sagoskogen?! Nu har jag aldrig varit i Smålands djupaste skogar, så det kanske finns massor av fler såna här ställen… men wow! Jag måste dit igen!

Jag och mamma åkte dit för att jag skulle kunna leta fotoplatser till mina kommande John Bauer-tolkningar. Tyvärr var det svårt att hitta exakt det jag var ute efter, så det blir mer klippa och klistra än vad jag hade förväntat mig… men äsch. Det var det ju i första bilden också, så det kanske är lika bra att retuschen/montaget håller ihop bilderna.

 

 

 

 

Jag vet inte varför, men jag har varit så off det senaste året. Off när det kommer till Sagosystrar och leva ut min sagoådra. Det känns så tråkigt på något sätt, för det är ju verkligen någonting jag älskar. Att klä upp mig i mina krigarkläder och springa ut med pilbåge och rökpatroner. Men allt har sin tid, så är det ju. Så jag antar att jag bara behöver pausa lite och hämta andan, för att det ska fortsätta vara lika roligt som det alltid varit.

Blev i alla fall sjukt taggad när vi var i Tiveden. Kanske får ta på mig mina bågskyttekläder när jag åker dit igen för att ta bilder som jag kan använda i montagen 😀

 

Hur jag planerat min inredning

 

Jag har nu testat tre olika planeringssätt, när det kommer till inredningen i vår lägenhet. Sovrummet gjordes med strategin ”se vad som passar allteftersom” och i kontoret utgick jag från en Pinterestbild som jag tyckte var fin. Den mest lyckade metoden för mig var dock det jag gjorde i köket/matdelen (och vardagsrummet), så den metoden tänkte jag ta upp i det här inlägget!

 

1. Analysera din Pinterest-board

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte riktigt varit säker på vad min stil är när det kommer till inredning. Inte förrän jag började inreda. Det är klart jag visste på ett ungefär vad jag gillade, men bara för att någonting är fint, så betyder det inte att jag vill ha det hemma. Så… Här fanns det jobb att göra.

Jag har en inspirations-board för inredning på Pinterest, där jag pinnat på som en galning i ett par år nu. Så det första jag satte mig ned och gjorde, var att plocka ut några favoritbilder från olika matrum, för att sedan peka ut vad som var återkommande i dessa bilder. Jag försökte hitta en röd tråd. Vilka detaljer drogs jag till? Vilka färger gillade jag tillsammans osv.

I matrummet kom jag fram till följande:
– Färgskalan svart-vit-beige-trä
– Linnetextilier
– Olika modeller på stolar
– Tavelväggar med ramar i olika färger och material
– Gröna växter
– Lampor med glaskupor

 

2. Skapa en skiss

 

Det var extremt svårt för mig att försöka visualisera hur olika typer av möbler och detaljer skulle se ut i vårt nya utrymme. Dels för att jag inte är van att inreda och dels för att jag bara hade varit i lägenheten en gång tidigare. Dessutom ville jag förklara för Filip hur jag skulle vilja inreda och det bästa sättet jag kunde göra det på, var att göra en skiss. Så jag utgick faktiskt från mäklarbilden och slängde in olika möbler från olika mövelsajter, för att se på ett ungefär vad som skulle passa. Här kan man ju göra olika förslag, med olika färger om man är osäker på vilka man gillar bäst.Jag gjorde tex. ett exempel med beige bordsduk och en med grå bordsduk och vi kände direkt att vi skulle skippa grå detaljer.

 

 

Här ser ni mäklarbilden, som den såg ut från första början. Innan jag markerade ut tre slarviga rutor – en för väggen i förgrunden (där det satt en fondtapet, men som vi skulle måla vit), en för väggen i bakgrunden och en för golvet. Sen sökte jag på ”wood floor texture” på google och lånade in ett nytt golv från en bild jag hittade där. La in några snabba skuggningar och så klart – ett rum att utgå från med skissen!

 

3. Gör en lista på sådant du ”behöver”

Sådant du behöver för att uppnå din skiss alltså. Vill dock poängtera att den här listan inte bara innehåller saker du vill köpa nytt, utan det kan vara saker som du redan har (jag började ju planera innan vi flyttade in), saker som du sett i dina föräldrars förråd eller sådant du vill leta efter second hand. Jag har gjort en sådan lista för alla rum, så att jag vet vad jag redan har och vad jag ska hålla ögonen öppna efter. Man vet liksom aldrig var man stöter på guldklimparna.

Jag har inte gjort listan så detaljerad. Skrev upp bord, stolar, duk, matta, ljuskällor och ungefärliga motiv på väggen. Utelämnade mindre dekorationer, då jag dels redan har tillräckligt mycket sådant och dels för att vad man känner för där varierar typ från vecka till vecka. Så ingen idé att göra en lista på det, hehe..

Sedan får man ta allt eftersom. Jag tycker att det är skönt att ha en målbild och en lista att gå efter. Så att jag inte skaffar en massa onödiga prylar och så att jag håller motivationen uppe. Jag kan nämligen tycka att det är jobbigt att saker är halvgjorda, när jag inte vet hur jag ska gå vidare. Men om jag vet, så känns det mer okej att vänta och låta det växa fram med tiden.

 

 

4. Ställ in det nödvändiga först

Det är lätt att go loco på detaljerna, om man älskar inredning. Men det är väldigt bökigt att ha detaljerna ordnade först och sedan försöka få in passande möbler. Låter kanske självklart, men jag har själv failat några gånger och köpt en detalj, som senare inte alls passat med det som faktiskt måste vara i rummet av praktiska skäl. Så det känns ändå viktigt att ta upp: Börja i rätt ände!  Matplatsen skulle ju såklart vara en plats att äta på, så vi började med att ställa dit matbordet och två stolar. Vi flyttade in i mars, så en taklampa var också prio. Och jag var så hiiiimla taggad på en linneduk, så jag sydde en i en video en vecka senare. Sedan fick det stå såhär i några månader.

 

 

Resten av matrummet växte fram allteftersom jag hittade någonting på min lista. Oavsett om det var en matta på Rusta, en present från en Instagramvän eller ett second hand-fynd. Jag har också hållit på och flyttat runt på saker som en galning här hemma. I ALLA rum. Tavlor har flyttat ut och tillbaka till kontoret. Glasvaser och ljuslyktor byter plats typ varannan vecka. Växter har alternerat. Bordsduken har bott både inne och ute. Ingenting kommer någonsin bli klart. Men målbilden är i alla fall en väldigt bra grund!

Så det här var mina planera-din-indredning-tips! Hoppas ni gillar! 😀 <3

Kamerarem för två kameror

Black Rapid Hybrid Breathe

 

Efter X antal fotograferingar där jag blivit nära på strypt, för att jag behövt ha två kameror på vanliga kameraremmar runt halsen, så bestämde jag mig för några veckor sedan att jag skulle köpa en ny kamerarem. En sån för två kameror. Jag var först inne på en sele, som sitter stadigare och mer ergonomiskt över båda axlarna. Men det har ju varit så otroligt varmt den här sommaren, så jag kände inte för att ha något som klämde åt och skapade svettfläckar onödigt mycket.

Så det blev en Blackrapid Hybrid Breathe.

 

Kamerarem med skruvfäste

 

Fick en del frågor om den här kameraremmen, när den skymtade förbi på Instagram, så jag tänkte att jag skulle lista mina för- och nackdelar med den här!

Fördelar

»Du blir inte strypt…. haha.

» Remmen skruvas fast i stativfästet på kameran, vilket gör att det är väldigt enkelt att både sätta fast och ta bort kameran. Och den sitter säkert!

» Det går suuuupersnabbt att växla mellan båda kamerorna. Fattar inte hur jag har klarat mig utan den här remmen på tidigare fotograferingar haha!

» Kameran glider bra på remmen, vilket gör att du får väldigt mycket rörelsefrihet. Det är inga konstigheter att varken ta upp kameran och kika i sökaren, eller att hålla den en bit ifrån sig och kika på skärmen. Något som är desto krångligare med en vanlig kamerarem.

» Det går att knäppa loss ena fästet, så att du kan använda remmen till enbart en kamera också. (Men det finns också liknande remmar som är till för endast en kamera, för er som inte jobbar med dubbla kameror och enbart vill ha en mer ergonomisk och smidig kamerarem)

» Jag upplever det som att det är tydligare för andra att jag är på ett jobb som yrkesfotograf när jag har på mig en sele. Vilket gör att folk litar på mig och låter mig ränna runt som en galning och fota dem ur olika vinklar, utan att ifrågasätta 😉

Nackdelar

» Kamerorna slår lätt ihop i varann när man böjer sig fram, så man får vara försiktig! Så man får ta tag i dem när man ska ta upp något från marken.

» Att bara ha remmen över ena axeln gör att man får lite ont i axeln om man bär remmen för länge. Fotar du långa och många dagar och framförallt med tunga 70-200-objektiv, så skulle jag verkligen rekommendera en dubbel rem som man fäster över båda axlarna. T.ex. en Blackrapid Double Slim Breath.

 

Kamerarem för två kameror

 

Verkligen hundra procent nöjd med detta köp!

Rekommenderas verkligen till er som i första hand jobbar med fotografering eller har flera kameror.

Så enkelt är det att färga läder
| Elin testar pyssel

färga läder - före och efter

 

Jag hittade en väska second hand för ett tag sedan, som jag kände skulle passa hur bra som helst att ha med på mina sagoäventyr. Jag älskar dock mörkbrunt läder, så började direkt fundera på om det skulle vara möjligt att färga väskan.

Alla träffar jag fick på ”färga läder” handlade om typisk läderfärg, som man kan hitta i diverse hobbyaffärer. En väldigt täckande färg, som ger ett väldigt påmålat resultat, vilket jag inte alls var ute efter. Men genom att fråga runt lite, så blev jag tipsad om Narvsvärta och den vill jag definitivt tipsa vidare om! Resultatet blev nämligen över all förväntan.

 

det här behöver du för att färga läder

 

Det här behöver du för att färga läder

– En flaska narvsvärta (mörkbrun)

– Disksvamp

– Skyddshandskar (läder och fingrar = hud = narvsvärtan fäster otroligt bra)

– En grund plastskål (jag tog en gammal kvarg-burk)

– Skyddsplast, eller något annat som du kan arbeta på och som skyddar underlaget

Läderfett (eller skovax)

– Tygtrasa

 

narvsvärta

 

Förberedelser

Eftersom jag var ute efter en sliten och lite ojämn look (väskan är som sagt till mina sagoäventyr i skogen och inte till några fina vardagspromenader i stan), så struntade jag faktiskt i att preppa lädret. Men vill man att färgen ska lägga sig helt jämnt över lädret, så bör man börja med att rengöra läderytan med tvål och vatten. Ju mer fett man får bort, desto bättre, så på med diskmedel bara.

 

färga läder

 

Narvsvärta

Narvsvärta skulle jag beskriva som bets, fast för läder. Det är en inte helt täckande färg, som sugs in i lädret och som kan byggas på, genom att stryka på flera lager. Den appliceras bäst med hjälp av en disksvamp och ett tips är att inte ta för mycket färg på samma gång.

Så när väskan är torr från rengöringen, så är det bara att börja gnida in färgen i alla skrymslen och vrår. Jag försöker alltid att koncentrera mig på ett och samma område och se till att det blir täckt på en gång, istället för att stryka på färg lite här och där. Detta för att det inte ska bli några syndliga skarvar.

 

 

Jag började på baksidan av väskan, för att se så att det blev bra, innan jag fortsatte över på locket och framsidan. Skulle det bli fel, så skulle ju ingen se det ändå, eftersom jag har baksidan av väskan in mot kroppen.

Färgen fäster inte på metall, så det var bara att kleta på, över spännen och allting. Den fäste dock väldigt bra på tråden i sömmarna, så om man vill behålla den vita färgen, så behöver man byta tråden efter färgning.

Jag strök på 1-2 lager på väskan (var inte supernoga, eftersom jag ville att färgen skulle skifta lite). Vill du inte ha en fullt så mörk färg, så kan man blanda i färgförtunning.

 

lädervax

 

Efterbehandling

När narvsvärtan torkar in, så blir lädret väldigt, väldigt torrt och styvt. För att se till att det blir smidigt och glansigt igen, så smörjer man in ytan med läderfett. Vi hade något slags läderfett för skor hemma, så jag testade med det och tyckte att resultatet blev väldigt bra! Först strök jag på lite fett med medföljande borste och sedan gnuggade jag in det med en trasa. Med ens blev lädret mjukt och fint igen!

När man färgar läder med Narsvärta, så sugs färgen upp och den färgar alltså inte av sig.

 

Gillade du det här inlägget, så klicka gärna på like-knappen!

Önskar du att jag ska prova på något speciellt pyssel framöver, så lämna en kommentar!

Det första man ser när man kommer hem till oss

 

Jag fick en kommentar från Emma, som undrade vad jag håller på med för saker i smyg, eftersom jag inte varit ute och fotat på så länge och haha.. this is why! Jag vågar inte ens tänka på hur många timmar jag lagt ned på att fixa och pyssla med inredningen i den här lägenheten. Men så är det med allt som jag tycker är kul. Jag går ner så djupt i det, att timmarna bara försvinner. DAGAR försvinner. Och för mig känns det ju lite som att jag är nyförlöst, eftersom det är första gången jag bor i en bostadsrätt och får/kan/vill göra precis vad jag vill.

Det är dock någonting med inredning som får mig att känna mig som att jag är fångad i en bubbla av ytlighet, vilket får mig att vilja lägga ner allt jag håller på med på en gång. Men då får jag påminna mig om att jag inte gör det här för att ta bilder och lägga upp i sociala medier, utan för att det här är någonting som mina händer har crave’at att hålla på med i flera år. Och för att en miljö där jag pysslat till det, gör mig inspirerad och får mig att må bra när jag är hemma (och jag har ju kontoret hemma, så jag är hemma hela tiden).

 

 

Matplatsen är i alla fall klar nu! Och jag måste nog säga att det är min favoritvy i hela lägenheten. Det är också typ det första man ser när man kommer hem till oss, så det känns ju extra bra.

Vill ni se hur det såg ut när jag jobbade, så filmade jag en vlogg just den dagen! 😀

Om det är någon som noterat det, så säger jag i videon att jag har ett par drömstolar, som jag ”inte kommer kunna köpa på ett tag”. Det kändes som att jag skulle få vänta hur länge som helst på att få in dem i mitt kök, eftersom jag bestämt mig för att köpa dem i andra hand. Och jag har märkt att det är väldigt ovanligt att de kommer upp på Blocket – det har nämligen inte hänt en enda gång sedan jag satte aviseringar på sökningen för ett halvår sedan.

Men så i förrgår hände det! TVÅ stolar (precis rätt antal) dök upp på Blocket till ett väldigt bra pris och jag lyckades vara först att kontakta säljaren. Wow. ”Plötsligt händer det” osv.

 

 

 

 

Jag känner i alla fall att jag har lyckats med inredningen, eftersom jag kan fastna och bara stå och beundra min egen skapelse här hemma flera gånger om dagen. Haha. Nåja.

Tänkte fråga er om ni är intresserade av inredning?

Och om det i så fall finns något specifikt inom det området som ni skulle vilja se mer av i bloggen eller på Youtube? Jag kommer göra en House Tour innan året är slut i alla fall (vill vänta lite, så att den inte kommer ut för snabbt inpå mina inredningsvideos där jag visar det färdiga resultatet i de olika rummen). Men annars? Är ju inte värsta inredningsstylisten direkt, men det kanske finns någonting som ni vill veta mer om? Eller så?

Hörs snart! <3

Måla mig fri

 

Den 11 november 2012 slutade jag teckna. Jag publicerade den sista illustrationen i kategorin ”Promarkers, blyerts & akvarell” och ett stort kapitel i min blogghistoria var förbi. För alla som läst min blogg sedan begynnelsen vet att den här bloggen en gång började som en skaparblogg med fokus på illustrationer. Jag blev känd tack vare min tecknarserie ”Gissa Bloggerskan”, som senare tog sig vidare till en helsida kallad ”Gissa kändisen” i Veckorevyns papperstidning. Men min tecknarådra var (och är) skör och den tålde inte den psykiska belastningen som kom med alla nya läsare och bildbeställningar från höger och vänster.

 

 

 

Sex år har nu gått och jag har låtit pennorna glida åt sidan. För att jag vet att allt har sin tid och teckningarna kommer att komma tillbaka den dagen jag känner mig redo. Den dagen ångesten lagt sig och nyfikenheten på vad jag kan göra tagit överhanden.

Det känns som att jag är på väg dit, även om det är en väldigt lång väg att gå.  För i veckan öppnade jag nämligen skåpet och tog fram akvarellfärgerna, blocket och blyertspennorna. De som har vägt trettio ton de gånger jag försökt tidigare, men som den här gången vägde relativt lätt i mina händer. Sedan bläddrade jag fram ett tomt blad och började skissa upp en drömvärld som bara kom till mig där och då. Det var inte på något sätt enkelt – ångesten arbetade sakta men säkert upp ett litet trassel i mitt inre medan jag arbetade. Men när trasselbollen blev för stor, så la jag bara drömvärlden åt sidan, växlade papper och började kravlöst att måla blommor och blad istället.

När ångesttrasslet krymt, vågade jag mig på att måla något mer avancerat igen.

 

 

 

Jag kände mig väldigt sentimental när jag målade. För att det kändes som att jag vågade hämta tillbaka någonting från mitt tidigare liv, som jag för länge sedan lämnat bakom mig. När jag tänker på mitt liv innan 25 (innan depressionen), så känns det ofta som att jag tänker på någon annans liv och på en annan person. Det känns inte som jag som har haft alla de tankarna och upplevelserna. Och det är inte så konstigt att jag känner ångest när jag målar, eftersom det var så otroligt mycket ångest inom mig då.

Det är så tråkigt att någonting som får mig att må så bra, också kan få mig att må så dåligt. Det är liksom som att tecknandet varit en stor tvättsvamp, som bara sugit åt sig ångesten, som i sin tur kommit av helt andra saker och situationer i mitt liv. Och nu försöker jag klämma ur den där svampen allt vad jag kan. Så att den blir torr och luftig – så att jag kan börja känna de fina känslorna igen när jag målar.

 

 

 

Jag köpte en bok med blanka sidor inne på Akademibokhandeln i måndags. En doodle-bok. För att komma bort från det här att jag måste ”skapa underverk” bara för att jag börjar på ett blankt blad. Med en bok finns det ingen återvändo. Det finns begränsat med plats att måla på, vilket motiverar mig till att göra mindre motiv. Det går inte att ångra sig, eftersom jag inte vill riva ut några sidor och jag har märkt att det fått mig att göra klart motiv, som jag annars bara hade kasserat för att jag drog ett streck fel. Och jag känner mig manad att fortsätta fylla på sidorna. Ju fler sidor som får färg på sig, desto roligare blir det.

En liten doodle om dagen ska jag försöka mig på. Får se hur det går…

Håll tummarna för mig! <3

Jag har saknat att skriva

 

Varje år i slutet av augusti, så har jag separationsångest för att sommaren är på väg att lämna oss. Känner mig alltid tokdeppig och kan inte fatta att det ”redan är över”. Men så kommer september och jag minns hur fantastisk hösten är och hur mycket jag älskar den. Det säger jag visserligen inför varje årstid, men jag hinner glömma bort det och upplever den här nyförälskelsen gång efter gång. År efter år. Årstidsmagi.

Igår kväll gick jag ned till bryggan och upplevde en solnedgång som jag inte upplevt på hela sommaren. Det var knappt så att solen orkade igenom, men dess ljus färgade de mörka molnen i mina favoritfärger och allt var så stillsamt och lugnt. Det är så härligt att få vara ensam på bryggan, efter en sommar när den nästan tyngts ned under ytan varje kväll, för att det varit så mycket badsugna människor där.

Nu har de flesta, inklusive min sambo, bestämt sig för att det är för kallt för att bada. Så jag får glida ner i vattnet helt för mig själv och det är nästan så att Enya-musiken börjar flöda i öronen medan jag flyter omkring där – så harmoniskt är det.

 

 

 

Jag har verkligen saknat att skriva. Och det känns så skönt att veta att så många ändå orkar läsa. Att jag inte bara skriver ut i rymden och att mina ord försvinner. Ibland känns det svårt att öppna sig och erkänna att man är sårbar. Men när era röster poppar upp på skärmen, så känner jag att ni står runt omkring mig med stora sköldar. Ni känns verkligen som mina vänner.

Jag vet att det kan vara svårt att förklara hur man kan känna någon som man aldrig träffat, för att man följt hens blogg i så många år. Och jag tycker att det känns lika svårt att förklara att jag har nära vänner, som jag inte ens vet vilka de är. Well, några av er har jag ju träffat, men många har jag inte. Ändå vet jag att ni har min rygg och att ni är så jäkla kloka. Varma. Fina. Snälla. Omtänksamma. Peppande. Kreativa. Fulla av idéer. Erfarenheter. Ni ger mig virtuella kramar varje dag.

Känns inte som att jag kan tacka er tillräckligt när jag svarar på era kommentarer. Allt känns lite lamt, för att jag egentligen bara vill krama er tillbaka.

 

 

Jag känner mig i alla fall betydligt mer pepp idag! Fylld till bredden av era heja-rop och uppbackningar. Harmoniskt inställd till mörkret och välkomnande av hösten. Vi är vi och vi lever NU!

<3

Vad ska jag göra med min blogg?

 

Förra helgen var jag iväg på äventyr tillsammans med ett gäng andra sociala medier-fantaster. Influencers of Sweden hade nämligen ordnat en Summer Workation hemma hos bloggaren Nathalie, som bor på en egen ö i Mälaren. EGEN Ö! När jag läste att det skulle bli av, så kände jag direkt att det var någonting som jag bara var tvungen att åka på. Vill ni se resan i videoform och höra mig berätta om den, så finns den på min Youtubekanal (mysstämning utlovas!).

I det här inlägget så tänkte jag mer fokusera på tankar som susat den senaste tiden och som fick lite fäste under tiden vi var på ön, då vi hade en hel del diskussioner rörande våra kanaler och hur vi arbetar med dem.

 

 

 

 

Jag började ju blogga för 11,5 år sedan och då var mina inlägg som en kombination av Bilddagboken och Twitter. Bilder från mina dagar blandades med väldigt korta uppdateringar om allt och ingenting. Jag kunde blogga fyra-fem gånger om dagen och det kändes inte konstigt alls. Men sen blev bloggandet ett yrke och innehållet skärptes ordentligt. Innehållet gick från snabbt, avslappnat och direkt, till att likna internetmagasin. Twitter-texterna byttes ut mot långa inlägg med guider och inspiration.

Sedan dess har det inte känts som att jag riktigt hittat rätt och jag har börjat tvivla så himla mycket på min närvaro i Sociala Medier. Det känns som att jag svävar omkring i ett tomrum och varken vet vad som är upp eller ned. Jag älskar den här internetvärlden och det är därför jag är kvar här, trots alla stormar som blåst förbi. Men jag önskar att jag bara kunde lista ut hur JAG vill ha det. Utan att ta hänsyn till vad man borde och vad som är mest framgångsrikt.

 

 

Ni känner ju mig och ni vet att jag inte är någon som varken strävar efter kändisskap eller ekonomiska framgångar. Det är lätt att gå vilse ibland, när man läser alla tips på hur man blir störst och bäst, men det jag vill mest av allt är ju bara att må bra och göra det jag tycker är roligt. Och det är nog där som jag trasslat till det lite. Både med företagandet och mina sociala medier. Det är så lätt att känna att jag inte är bra nog, när man flyter omkring bland människor som mäter lyckan efter mängden arbetade timmar, besöksstatistik och omsättningen i företaget.

Jag VET att jag är bra nog, men som typ alla vi vet, så kan man veta hur mycket som helst och det kommer ändå hjärnspöken. Jag försöker vifta bort dem och fortsätta på min väg. Stillheten och skaparglädjens väg. Där jag bara tänker på mig själv och det jag gillar att göra. Jag kanske bara behöver stänga av och komma bort från bruset? Sluta scrolla och börja känna på riktigt.

 

 

 

Bilderna på mig i vattnet är fotograferade av Helena Gunnare

 

Vad jag försöker skriva är väl egentligen bara att jag känner mig förvirrad. Det känns som att min blogg är vad jag tror att den borde vara och inte det jag vill. Kan inte sätta fingret på vad det är jag vill förändra, men någonting är det. Helt spontant så känns det som att jag vill ha mindre av att jag visar och mer tankar och berättelser – både från mig och er. För det kvittar hur många googleträffar jag får på en fotoguide jag gjort, när känslan på bloggen är tomhet. För mig är det kombinationen av mig och er som skapar värme här inne. Jag vill veta mer om er, höra mer om er, vad ni tänker och hur ni känner. Exakt hur jag ska göra det, vet jag inte, men det är någonting som jag kan sätta mig ned och fundera på.

Jag tror att jag vill driva mina olika kanaler på olika sätt och inte som olika versioner av varandra, om ni fattar vad jag menar. Jag har liksom alltid känt att Instagram varit en konkurrent till bloggen och att jag dubbelberättar saker på blogg och Youtube. Någonting som säkert inte gör någonting för er som följer mig, eftersom jag tror att ni följer olika kanaler… men det KÄNNS liksom konstigt inom mig. Det flyter inte på. Jag vill att Instagram, blogg och Youtube ska vara mer olika. Och jag vet inte om skiftet är mer mentalt än vad det är faktiskt, men det känns i alla fall vettigt när jag skriver det. Haha.

 

 

För Youtube tänker jag fortsätta så som jag gör. Det känns som en självklar plats, där ni kan se vad jag hittar på och hänga på i min vardag. På bloggen vill jag fokusera mer på vardagliga tankar. Jag vill skriva mer igen! Försöka hitta tillbaka till den där humoristiska tonen som jag hade för många år sedan. Sluta vara så jäkla stel och tråkig. Vill fortfarande skriva guider och så, för att det är kul, men jag känner verkligen att det behövs mer djup! Mer lättsamhet. Och Instagram… får bli för snabba uppdateringar och mer direktkontakt.

Vad tror ni om detta?

Vad är din spontana tanke när du läser detta? Vad vill du se mer av? Vad vill du läsa om? Vad är intressant? Vad är ointressant? Vad är det för mycket av? Ni får alltid spinn på mina idéer! <3

Min vecka i bilder | v35 2018

Jag hängde med min världsbästa syrra. Vi åkte till Mall of Scandinavia och kikade runt lite. Och trängdes bland en massa andra bilister i Bromma. Hanna gick bananas inne på Plantagen och blev nästintill hypnotiserad av alla växter – därav galenskapsminen på sista bilden.

 

Jag plockade plötsligt fram akvarellfärgerna och började kladda på närmsta papper. Detta har inte hänt sedan hösten 2012, så det var minst sagt märkligt.

 

En superselfie i min nya blus som jag redan älskar brutalt mycket! Verkar redan vara slutsåld om någon skulle undra, men annars är den från NLY Trend.

 

Jag och Filip var och röstade och sedan var vi ute på dejt! Käkade på Elefantpojken och spelade bowling! Jag brukar vara hyfsat jämn när jag spelar. Har först en blaha-serie på runt 100-110 poäng, sen brukar jag briljera i andra med ca 130 poäng och sist tappar jag formen och går tillbaka till 100 poäng igen. Men den här gången lyckades jag med konststycket att dra till med 169 och 175 poäng två serier i rad. Jag bara VAD HÄNDER?! 170 är redan rekord för mig, sen att få det två serier i rad är bara sjukt… haha! Men så hade jag ju sett Filip i ögonen innan och sagt att jag skulle vinna – och jag brukar aldrig vara så självsäker, så det måste ju betyda något 😉

 

Jag har inte bara målat denna veckan, utan också sytt en kjol till mig själv! Såhär blev den 😀

 

Sen tog jag ett litet bad i sjön (första på flera veckor nu pga alger och resor) och konstaterade att det minsann är skön temperatur i vattnet fortfarande! Jag som trodde att jag tog sista doppet i Mälaren förra veckan. Men här blir det nog ett par simtag till i någon vecka till! 😀

 

 

Sådant jag tänkt på

» Jag har så mycket som jag har tänkt på och som jag vill skriva här, men de ska faktiskt få egna blogginlägg. För att det visst finns massor att skriva blogginlägg om, även om man heter Elin Kero, har bloggat i 11,5 år och känner att man redan ”gjort allt”. (Men det har jag ju förstås inte!)

» När jag var runt 20 så var jag livrädd för att få hängbröst och gjorde penntricket typ varannan vecka (skämskudde) för att kolla så att den inte fastnade. Vilket den inte gjorde. Nu gör den det med lätthet och jag vill bara säga till den tio år yngre Elin att hängbröst är alla tiders! Efter alla år av försök att skyla klyftan (aldrig pallat när killar glor…), så kan jag numera äntligen ha ganska djupt urringade plagg utan att den syns. Och jag gillar att det är mer avstånd mellan halsen och tuttarna, för då faller alla icke-figursydda toppar bättre. SUPERNAJS! Tumme upp för hängbröst!

» Att jag vill måla ännu mer nu! Precis just NU! 😀

 

Tips, favvisar och annat kul

» Bron. Jag är ju alltid super-efter i alla tv-serier, men tänker att jag kan tipsa alla som är steget segare än så 😉 Bron är helt fantastisk! Har hört massor om den innan, men har inte kommit mig för att se den. Förrän min vän HP pratade om den när vi var i Malmö för några veckor sedan (Bron utspelar sig nämligen i Malmö och Köpenhamn). Gå och se NU!

 

Det var förra veckan det!

Min okrusidulliga vardag

Söndag morgon. Jag vaknar av att en fluga surrar kring mitt huvud och envisas med att sätta sig på mitt ansikte typ två sekunder efter det att jag viftat bort den. Det hela urartar i att jag ligger och vevar med armen, som om det vore en seger i Kockarnas Kamp som stod på spel och luften var en skål med majonnäs som jag behövde slå. Fast mest av allt ville jag ju bara slå flugan. På något jäkla vänster så lyckades flugan ändå sicksacka sig förbi mina viftande armar, som om hen var en deltagare i Gladiatorerna och jag fick tyvärr se mig besegrad…

 

Lyckligtvis var det sol ute, så jag drog mig ur sängen och ut i trädgården med kamera och stativ under armen. Det var inte alls så sorgligt som jag ser ut på bilden 😉

 

 

 

Sen gjorde jag och mamma oss i ordning, för vi skulle ut på ROADTRIP! När jag och mamma stod i hallen och jag tänkte ta mittenbilden, så sa mamma: ”Ska jag flytta på solstolarna?” (för att de kanske skulle vara fula i bild) och jag ba ”Nej, nej, det ska vara naturligt!!!”. Hur naturligt det nu kan bli när jag instruerar mamma hur hon ska ta på sig skorna och gärna stå stil i rörelsen, för att det ska se bäst ut på bild :)))

 

Målet för vår roadtrip denna gång var JÖNKÖPING! Det känns alltid lite småunderligt att vara i Jönköping nu för tiden. Jag bodde ju där i sju år (2007-2014), men det har hänt så mycket med mig och mitt liv sedan dess.. så stan känns både välkänd och främmande på samma gång.

 

 

Första stoppet var Hofslätts Hembygdsgård. Det spelades irländsk musik på scen, serverades kaffe och våfflor, var lite mini-marknad och man kunde kika in i de gamla husen och på alla de gamla sakerna. Varför i hela friden åkte vi just hit, tänker kanske ni?

 

 

Jo, för Sagosystrar-Lovisa hade utställning av sina helt magiska illustrationer! Älskar hur behagligt tonerna går ihop i alla hennes målningar och att sagoskogen går igen i nästan alla motiv. Mamma köpte trollmor, som hon håller i på bilden ovan och jag köpte enhörnings-printen! Några motiv finns att köpa i hennes Etsy-shop och annars tror jag att hon printar övriga på beställning – om du hittar något av intresse på hennes Instagram.

Lovisa, du är så jäkla grym på det du gör! Varje gång du publicerar något nytt, så blir jag lite pirrig i magen för att det är så fint! ❤

 

Efter att vi hälsat på Lovisa, så åkte vi till ”En Italienare och en Grek”, som är en restaurang som jag älskade när jag bodde här. Vi beställde in en Pasta de la Casa och började snacka om vår stundande shoppingrunda. ”Ska vi gå i stan eller på A6?” (Eller asecs, som det stavas nu – blir helt förvirrad haha!). Båda hade glömt att det är söndag och att ingenting har öppet?!

 

Well, A6 (som ser ut som ett rymdskepp nu för tiden?) hade öppet i en timme till i alla fall, så vi drog dit och köpte en AUX-kabel till bilen och så rastade jag mamma inne på Lagerhaus. De har nämligen stängt sin butik i Skövde (som är den närmast Skara, där föräldrarna bor), vilket är väldigt synd. Det är ju en av våra absoluta favoritbutiker!

 

Mamma köpte en ram till Lovisas akvarellmålning inne på Lagerhaus. Fiiint!

 

 

Sen bar det av hemåt, men först var vi tvungna att stanna i vår favoritallé! Där har jag fotat åtskilliga bilder genom åren (både privat och bröllop), men av någon anledning så minns jag mest den här gången.

 

 

Sen bar det av hemåt! Det var skitlång kö i motsatt färdriktning, eftersom de bygger om vägen mellan Mullsjö och Jönköping. Vi valde att åka över Habo och Bankeryd på vägen ned, så hade inga problem alls. På vägen norrut igen var jag för nyfiken på att se var de gjorde om, så vi tog vanliga vägen. Men i vår färdriktning gick det snabbt!

 

Sen orkade jag inte fota mer – men det här var vår söndag! 😀