Naturen finns precis där utanför

Åh, vad jag har känt att det varit trögt att fota den senaste tiden. Men så kommer man till platser som den här och
så återupptäcker man den där underbara känslan som man bara har när man jobbar tillsammans med kameran <3
 
 
 
 
Sakta men säkert börjar själen vakna till liv och jag har orkat mig ut (utan träningskläder) för första gången på flera månader. Jag tog cykeln och cyklade tills backarna gav mig mjölksyra i benen – tills fåglarnas uppmuntrande röster hördes mellan träden. Där stannade jag, intill en klippa som vi sprang förbi häromdan, och så klättrade jag upp. Upp över världen och människorna – dit vardagsfolket sällan går.
 
Jag får ofta frågan ”var jag hittar allt vackert” eller kommentarer som ”jag önskar att jag bodde där du bor, du har så mycket fin natur”. Men faktum är att det inte är speciellt precis just där jag är. Det är klart det är olika i Kiruna, i Stockholm och i Halmstad. Jag har inga karga fjällandskap eller vidsträckta sanddynor. Det hade varit magiskt om jag hade haft det, men det är minst lika vackert med klippor och ö-landskap. Det är vackert på olika sätt. När jag bodde i Jönköping, så älskade jag lövskogarna och stora, vida Vättern. I Skara älskar jag de vidsträckta, öppna landskapen och den lummiga växtligheten.
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag vet att många av er som läser redan är skogisar, men till er andra så vill jag verkligen uppmuntra till att kliva av grusvägarna och in på snåriga stigar. För att komma till den här platsen, så fanns det inte ens en liten stig att gå på, utan jag klättrade genom blåbärsris och ljung – under en massa vassa grenar. Det är så man hittar stillheten.
 
Och det här påminner mig om hur tacksam jag är att vi får vandra i princip var vi vill i Sverige. Att naturen är öppen för alla. <3
 
 
 
 

25 kommentarer

Kommenterarens avatar

Det är många som glömmer hur bortskämda vi är. Hur fantastisk allemansrätten är och att vi är ”skyldiga” att nyttja den! Om vi slutar att vistas i naturen glömmer en fort varför den är så viktig. Att slänga av sig jackan på en klipphäll och slås av utsikten är verkligen något fler borde uppleva mer än genom tv-rutan.
Tack för ett mycket inspirerande inlägg <3

Kommenterarens avatar

Så himla fint skrivet! Fatta vilken tur vi har <3 naturen är verkligen ett mirakel och det finns inget bättre än att utforska nya djurstigar – eller sträva genom tjockt ris 😉
/Ellen.

Kommenterarens avatar

Otroligt vacker plats du har hittat! <3
Och otroligt vackert skrivet, kan inte göra annat än att hålla med. <3
När jag bodde hemma hos föräldrarna hade vi en hel del skogspartier och en jätte mysig hage i vår närhet (hagen var min favorit, älskar den så mycket än idag <3 saknar den <3 ), och det går att hitta så många mysiga ställen bara man ger sig ut där, kanske avviker från stigen här och var – precis som du säger. (:
Just nu har jag inte haft tid att utforska mina nya omgivningar så ingående än, men av det lilla jag har hunnit med … Så har jag besökt ett litet soldat torp som Uppsala Kommun äger och sedan gick jag även vilse i ena lilla skogspartiet i slutet av förra veckan. Så jag är jätte taggad på att utforska mer här i min närhet och se om jag kan finna en plats som blir min nya favorit – så jag kanske ska slippa åka till föräldrarna så fort jag får "hemlängtan efter favorit platsen". (:

Kommenterarens avatar

Och verkligen! Jag får typ gåshud när jag tänker på hur mycket vackert som det finns kvar att upptäcka 😀 Har inte heller hunnit upptäcka så mycket, utan hittade den här klippan först och sen får vi se 🙂 Och mysigt med torpet! Uppsala är magiskt! Det påminner lite om Skara tycker jag.. både staden, för att den är gammal, med kullerstensgator och domkyrka.. men också för att landskapet är så platt där runtomkring – känner mig SÅ hemma där! haha :’)

Kommenterarens avatar

Helt rätt! 🙂
Om man bor i en större stad så glömmer man nog ofta bort att naturen finns även där, alldeles intill..
Sen beror det nog lite på vad man är van vid. Är själv uppvuxen så lantligt det bara går typ, omgiven av skog och berg.
När jag blev tonåring ville jag ju inget hellre än att flytta till en storstad med människor, caféer och stora hus..^^
Och nu bor vi precis i utkanten av fina Uppis, med landet och skogarna bara 10 minuter bort. En lagom kompromiss liksom!
Ha en fin helg <3
kram
Emmaline

Kommenterarens avatar

Så rätt, avleda sig från stigen och bara gå ut i allt det där. Jag måste utforska skogarna här i norr så mycket mer…! 😀

Kommenterarens avatar

Var nyss ute på en promenad med vovven och man blir så hemma blind. Tycker din plats där vi sjön ser så himla underbar ut medan jag inte ens reflekterar över hur vackert det är där jag bor. Viktigt att stanna upp och bara ta in allting. Ska verkligen gå ner till min favvoplats nere vid sjön och bara titta på solnedgången.
Kram!

Kommenterarens avatar

Det är verkligen så himla lätt att bli det.. Ibland måste man typ "titta aktivt", för att på riktigt förstå att det man har är helt jäkla kickass! 😀 Blir glad att höra! Massa kramar!

Kommenterarens avatar

Vilken underbar utsikt!? Och så sant som du skriver, det är lätt att bli hemmablind, därför är det så bra tips du ger, att bara ge sig ut på upptäcksfärd!?

Kommentera