Det luktar vår

 
 
 

Här är han, världens bästa. Den här dagen var jag och hälsade på (fast det känns så konstigt att skriva så. Egentligen borde jag kanske skriva ”idag var jag och bodde..”, för det är ju faktiskt mer så det är nu för tiden) hos honom i Uppsala.

Egentligen är naturen fortfarande rätt ful (jag ogillar verkligen starkt kala grenar), men det är något speciellt den här tiden på året – när städerna börjar vakna till liv igen. När man tar de första fikorna ute, när solen är sådär galet stark och man måste öppna jackan lite.

 
 
 
 

Fyrisån är brun. Marken är brun. Träden är bruna. Byggnaderna är bruna. Änderna är bruna. Men himlen är i alla fall blå! Och då ropar vi hallå! HEJ! Hej våren, vi har saknat dej!

Livet behöver inte vara så himla wow egentligen, det tänker jag ofta. Att det bästa jag vet egentligen är just det här. Att promenera i solen med Filip och äta en macka vid ån.

 
 
 

Eller att möta upp syrran i innerstan på lunchen och äta Chili Ramen på Wagamama för typ tjugofemte gången i rad. Vanliga dagar är mys.
Livet är mys.

Och ändå dras jag så lätt med och tror att jag måste fylla mina dagar med häpnadsväckande happenings för att underhålla mig själv. Nej. Hur svårt ska det vara att bara låta mig själv vara lite oftare? Så som jag gjorde förr? Fast å andra sidan så blir det väl som med årstiderna.. om vi inte hade haft dem, så hade vi förmodligen inte uppskattat solen lika mycket. Och likväl uppskattar jag nog ändå mitt vardagsmys mer, när jag är på äventyr emellanåt. Äventyr som är spännande och stimulerande, men som får mig att längta hem till skuggspelet över mitt skrivbord de soliga mornarna…

 
 
Hoppas ni har en fin dag alla <3
Och hur snygg jacka har inte syrran på den sista bilden?! LÖV!
Spara
Spara
Spara
Spara

24 kommentarer

Kommenterarens avatar

Det är verkligen fult nu. Var ute idag (VABar och gick långpromenad med förkyldis i vagn) och städade en del i växthuset. Allt är brunt och med för mycket kontrast. Helt ärligt känns det som en enda stor städdag. Dammigt, stökigt och ganska ocharmigt. Men det är ju ett löfte om grönt, skönt och varmt! Så det är väl därför man gillar det så 🙂

Kommenterarens avatar

Så fint ✨ Vardagslivet är allt bra vackert ändå.❤
Min favoritsyssla är tillexempel att åka å handla med Micke på Willys ?

Kommenterarens avatar

Jag älskar att handla!! Haha! Jag vet inte varför… Just nu är favoriten att åka till Ica typ kl 21.30 och handla mysmat med syrran innan stängning. Vi gör det oftare än något annat när vi umgås ?

Kommenterarens avatar

Åh. Känner igen det där med att det nästan är en "press" att tycka att äventyren och de stora sakerna man gör är det som man tycker om mest och gör en lyckligast i livet.
Alltid när jag ser tillbaka på en termin/sommar/år och funderar på vad som var som gjorde mig som gladast och lyckligast är det oftast det enkla. En kaffe i solen sittande vid ett stilla hav då jag bara tittade ut och lyssnade på tystnaden. Eller en hemmafrukost med en nära vän. Eller en promenad med någon man tycker om. Ibland gör vi nog livet svårare än vad det egentligen är tror jag.

Kommenterarens avatar

Svar: Haha men det låter ju som världens mysigaste ju?? ?
Åka å handla är bäst

Kommenterarens avatar

Uppsalas vårtecken nummer ett är nog ändå när Fyrisån översvämmas lagom till Valborg… ^^

Kommenterarens avatar

Den här delen av året HATAR jag, just för att det är så grått. Här är det dessutom is på morgonen och slask på eftermiddagen, riktigt vidrigt 🙁

MEN vi är på väg mot värme och sol, så det gäller bara att bita ihop den här gråtiden så går den ju över om typ en och en halv månad, wiiiie! 😀

/Ellen

Kommenterarens avatar

Känner igen mig så mycket i dina tankar kring att egentligen ha det bra där man har det, men samtidigt vilja vidare/till något mer/något annat. Jag tycker att jag blir mer och mer tacksam för varje år som går, och jag får faktiskt lättare och lättare att bara njuta av allt som är. Men samtidigt behöver man nog båda, precis som du skriver. Man vill ha trygghet, men måste samtidigt utmanas så att man får chans att växa 🙂 Kram <3

Kommenterarens avatar

Jag känner också det – att jag blir mer och mer tacksam alltså. Kanske för att man hade så många visioner när man fortfarande var fängslad i skolan.. utan att egentligen veta hur allt fungerar, känns eller ja… vad som är relevant helt enkelt 😉

Kommenterarens avatar

Just Uppsala blir vårfint ganska sent in på året tycker jag just för att den där ån aldrig riktigt blir annat än brun haha! Tänker på det varje år.

Kommenterarens avatar

Jag tycker att jag är ganska bra på att njuta av små saker i livet och jag håller med dig om att det är viktigt. Men samtidigt så tänker jag att om du har en längtan efter något mer och känner att det är en förändring mot hur det har varit tidigare så är det kanske dags att dra iväg och göra något? Jag tror att vi måste utmana oss själva mer ibland för att kunna uppskatta det lilla hemma.
Förra året vid den här tiden bodde jag i San Diego och skulle göra det i fem månader. Det var en fantastisk upplevelse, men jag har aldrig uppskattat bruna, opålitliga mars så mycket som i år när jag får vara hemma på min plats i världen och uppleva den.

Kommenterarens avatar

Ååh det är så härligt att våren är på väg!!! Håller med dig att allt är brunt och fult… men himlen är ju underbart blå, får väl titta uppåt istället:)
Hoppas du får en jätteskön helg!
/Pia

Kommenterarens avatar

Håller med dig om att det är tråkigt med de kala grenarna, men det är fint när man tittar nära och det är små knoppar, speciellt i solskenet. Vårsolen väcker verkligen liv 🙂 Mysigt är det även om jag tycker att det är lite synd att det inte var någon riktig vinter 😛

Uppsala är bra mysigt med ån 🙂

Kommentera