Vecka 43

Den här veckan somnade hon in. Min älskade, bästa, lilla vän. 19 år skulle hon fylla, så jag visste ju att det snart skulle ta slut.
Men jag har ändå gråtit mig till sömns. Med vetskapen om att jag aldrig kommer att få krama hennes varma lilla kropp igen. ?

Ögonblick från min vecka
Ada. Lilla hjärtat. Höjdpunkten i mitt liv har alltid varit att komma hem till dig <3
 
Resten av den här veckan känns så betydelselös i jämförelse.
 
Även om mamma var här i början på veckan och hälsade på oss.
 
Vi käkade på Wagamama. Behöver jag säga att jag älskar Ramen (nudelsoppa)??
 
Jag byggde den där fotobakgrunden.
 
Solen sken i helgen och allt var fint.
 
Det gör inte bara ont i hjärtat, utan runt ögonen också.
Jag har gråtit så att mina eksem runt ögonen blivit inflammerade. Ett helvete rent ut sagt.
 
Jag har varit på möte hos Indiska.
 
 
Käkat min favoritfrukost.
 
Köpt fejkpäls och fejkläder för att uppdatera mina sagokläder!
 
Perfekta sysselsättningen när man behöver tänka på annat. Där ser ni även kogret som jag klätt in. Från svart plast till brunt ”läder”.
 
Jag har sytt fyra långklänningar och en bågskytteoutfit i mitt liv och ändå är det denna sate som varit jävligast att göra… haha
Det är en handske, om någon undrar..
 
 
 
Saker jag tänkt på
» Oktober, oktober. Två älskade katter har du tagit ifrån mig. Solen skiner, löven faller och mitt hjärta gör så ont.
 
» Att det bästa med att sy är att man får komma ifrån allt det digitala och ändå vara kreativ. Att man får använda händerna och att man verkligen måste tänka till för att alla delar ska gå ihop. Det är avkoppling. Även om man blir irriterad ibland, för att man måste sprätta typ tjugofemtusen gånger… 🙂
 
 
Tips, favvisar och annat kul
» Snowman av Rainbow. Supergammal låt som jag hittade på ett av mammas gamla blandband under mina tonår. Lyssnade på den jättemycket, men glömde sedan bort den och nu hittade jag den igen! Instrumental rock när den är som bäst!
 
 
 Japp. Nu ska jag försöka leva imorgon då.
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara
Spara

31 kommentarer

Kommenterarens avatar

Hej Elin! Vad söt och trevlig din katt verkar ha varit. Jag har också sytt idag, har äntligen skaffat symaskin. Jag tycker det jobbigaste är att få över mönstret på tyget och klippa rakt. Vad använder du för papper för mönstret? Och för långa raka linjer, stor ? eller linjal, eller något annat fiffigt?

Kommenterarens avatar

Att mista ett husdjur är inte kul, vet precis hur du känner dig. Jag hade min katt Tage i 17år. Varje dag hade vi samma rutiner och han låg alltid i mitt knä, eller mellan benen i sängen. Jag kände mig aldrig ensam men det gör jag nu.
En katt betyder verkligen jättemycket, förstår att du är ledsen 🙁

Take care

Kommenterarens avatar

Nej, man kände sig verkligen aldrig ensam… Nu är jag rädd för att möta tomheten 🙁

Kommenterarens avatar

det gör ont i hela ig att läsa orden, även om du visste att hon var gammal och att det snart skulle ske. Det gör så brutalt ont när man förlorar ett husdjur.
Kommer fortfarande ihåg dagen vi tog bort vår första katt, och den hemska dagen jag fick samtalet att Nova plötsligt inte fanns mer. 🙁 Har inga ord för att det ska kännas lättare, för ord hjälper sällan. 🙁
Men en stor Kram till dig <3

Kommenterarens avatar

Har följt dig i så många år nu och känner med dig i varje stund. Särskilt nu. Efter 15 år somnade min katt in, bara för några veckor sedan. Gråter fortfarande så fort jag tänker på henne. Klarade inte ens av att vara kvar hos mina föräldrar, utan fick åka tillbaka till min lägenhet direkt, för allt påminde om henne. Jag känner så med dig. Ta väl hand om dig. <3

Kommenterarens avatar

Åh, beklagar verkligen!

Får ont i hjärtat så fort jag ens tänker på att nått kan hända mina katter…

Massa kärlek till dig!

Kommenterarens avatar

Åh, man är aldrig redo, hur gamla de än är. Jag beklagar verkligen!!

Kommenterarens avatar

Beklagar verkligen. 🙁 Jag hade min förra katt i 17,5 år och det tog väldigt hårt på mig eftersom vi hämtade hem henne när jag var knappt 9 år.

Det tog mig ärligt talat ett helt år innan jag vande mig med tanken att jag aldrig mer skulle höra små tassar i någon av rummen hos mina föräldrar. Det var svårt att acceptera att hon inte längre var hemma hos dom.

Kommenterarens avatar

Nej men fina Ada 🙁 beklagar 🙁

Jag har också eksemliknande problem kring ögonen… smörjer med locobase repair men det verkar inte hjälpa… hade helst velat smörja med hydrokortison men det ska man ju inte ha kring ögonen… har du någon bra salva/kräm som du smörjer med?

Tack för en bra blogg och ta hand om dig!

Kommenterarens avatar

Konstigt att man kan bli ledsen över en kisse som man aldrig mött. Men delvis är det väl för att du är så himla ledsen också. Får en liten ledsenklump i magen när jag tänker på henne, och på dig. På er.

On another note (a slightly happier one) – jag har beställt en mössa (vikingatid visserligen men shit the same) , en pälshalsduk som jag ska fästa på nåt fiffigt tillfälligt sätt i struthättan, och ska beställa kläde till en överklänning. Vinteroutfit på väg! Ni sagosystrar är så himla inspirerande! 🙂

Kram! Med förhoppning om att du hittar andan denna veckan, i alla fall så att livet blir lite ljusare

/Ellen.

Kommenterarens avatar

Det är en riktig Ronjamössa i gråvit diamantkypert och fuskpäls.
Självklart kommer det upp bilder, men som sagt: det kan ta ett tag ^^’. Förhoppningen är att kunna åka till Kittelfjäll och fota <3

/Ellen

Kommenterarens avatar

Åh jag har precis börjat sy en! Det gick dock inte så bra 😉 Men de är ju så mysiga!! 😀

Kommenterarens avatar

Ibland kan en fundera över varför det känns extra tungt och jobbigt att läsa om djur som gått bort, som inte längre finns med oss. Men så när en tänker efter ordentligt, och en inser att det är just för att dom här små liven skänker så mycket mer och så mycket annat än vad en människa kan ge en, då förstår en. Jag beklagar verkligen sorgen, jag vet hur mycket det smärtar när ens bästa vän försvinner och inte längre värmer en på nätterna, när hen inte längre trampar sådär mysigt som bara katter gör…

Många stora och varma kramar till dig! ?

Kommentera