Jetlagged

20
 
 
 
Nu är jag hemma i Sverige! Woohoo! Det konstiga med att resa är att man är så himla pepp och glad på att åka och sen är man lika pepp och glad på att komma hem igen? Kände mig nästan dum som såg fram emot att komma hem till min egna säng 😉
 
Flygresan hem gick superbra, även om jag uppenbart var väldigt påverkad efter mellanlandningen i London förra måndagen. Har jag dragit på mig en flygrädsla nu? Kan man få det bara ”sådär”? Har alltid varit väldigt fascinerad av start och landning innan och gillat kicken man får av att tryckas upp i luften… men nu satt jag bara med oro i magen och försökte mota bort jobbiga tankar om flygkrascher istället. Den lilla turbulens som var i luften ska vi inte ens prata om… BLÄ! Nä hoppas inte dessa känslor tänkt stanna…
 
Idag är jag supertrött. Sådär illamående-trött. Ska försöka hålla mig vaken åtminstone till 21 ikväll, så att jag kommer in i rätt dygnsrytm så snabbt som möjligt. I San Diego så vaknade vi mellan 04-07 varje dag och jag måste medge att det var rätt skönt – hade önskat att jag var så morgonpigg här hemma också… 😉
 
Nu är det full fart med inlämningar och jobb resten av veckan!
Skönt att komma hem till ett soligt och friskt Sverige <3

20 responses to “Jetlagged

  1. Flygrädsla är ju förvisso olika från person till person. Jag var väldigt flygrädd innan jag flög första gången. Andra gången jag flög fick jag som du denna gång en tokjobbig landning.
    Det var snöstorm i Göteborg och vi fick först inte åka hem på grund av det. Det var faktiskt ganska klaustrofobisk att vara fast på gran canaria och inte få komma iväg när man ville. Nio timmar efter utsatt tid kom vi iväg och när vi närmade oss Landvetter sa piloten att vi får cirkulera i luften för vinden har tagit ny fart. Vi har gott om bränsle så det är ingen fara sa piloten.
    Flygrädd och andra gången jag flög fick jag köpa in lite sprit för att lugna mig. När vi väl kunde gå ner trodde jag planet skulle välta av turbulens. Jösses vad det ryckte och skakade, plötsligt kändes det som om planet slog i marken med en väldig duns. Skönt nu är vi på marken tänkte jag. Men inte då, det blev mer skakande och planet föll flera meter i luftgropar. Till slut landade vi och jag kunde pusta ut. Det var svinjobbigt och jag tänkte aldrig mer flyga. Men det har jag gjort många gånger efter det så gissar att du nog kommer över det.:-)
    Fast lite tankar om störtning får man ju ibland men det får inte hindra. 🙂

  2. Har flygit väldigt många gånger och det har oftast varit behagliga flygningar men när jag flög till London i vintras hade vi en helvetesresa. Jag försökte tänka på hur skickliga piloter faktiskt är, de har full koll och vet precis vad de gör. "Och hur ofta händer det att ett plan störtar egentligen, Emelie? Du kan lika gärna bli påkörd, det är mycket större chans!". Så försök att vara lugn! Det gick ju bra den här gången, right? Det lär ju göra det nästa gång också! Puss!

    1. Försöker också tänka så – att det inte är så stor chans att set händer något osv.. Får fortsätta då och försöka hålla mig lugn så att jag vågar många fler flygningar! 🙂

  3. Tycker nästan alltid att det bästa är att komma hem egentligen 😀 Inte mycket som slår känslan av att slänga sig i sin egen säng! XD

    Det där med flygrädsla alltså.. Jag har alltid varit lite nervös när jag ska flyga. Och klart att man blir rädd om man har varit med om något obehagligt, hjärnan vill ju undvika samma "fara" igen..
    Har varit jätterädd för att köra om lastbilar, fick verkligen ångest. Men det har blivit bättre med lite "tankekontroll". Man får liksom tänka på att man ska andas lugnt, och säga till sig själv om och om igen att "det är ingen fara", "allting kommer gå bra" (inte på ett panikigt sätt utan bara lugnt och sansat). Det låter ju lite fånigt men för mig funkar det faktiskt. <3
    Det är skönt att du är i sverige igen iaf :*

    1. Men ellerhur?! Jag håller med! Haha.. Man behöver nog komma bort både för upplevelsen och för att inse hur bra man egentligen har det hemma 😉

      Och jag försökte med det.. Att inte tänka på olyckor utan att tänka på hur många flyg som går varje timme och som är med om samma turbulens.. Att det är vanligt och att det inte är någon fara.. Får hoppas att det hjälper mig i längden 🙂
      Skönt att vara tillbaka! Ah! :-*

  4. Tycker också att det är häftigt vid start när man trycks upp sådär i luften 🙂
    Men turbulens gillar jag inte. Första gången jag flög själv tyckte jag att det var läskigt, för då hade jag inte tryggheten i någon jag kände bra där. Men det har ju gått bra alla gånger som man har flugit 😛

  5. Har hellre haft problem med att flyga förren jag också var med om riktigt obehaglig turbolens så numera har jag panik och kan knappt gå på planet 🙁 sist fick mamma hålla mig i handen xD haha!

  6. Jag är flygrädd & har varit det sedan några år tillbaka. Trots att jag flugit i hela mitt liv så dök det plötsligt upp. Tror det var i samband med 9/11. Men låter inte rädslan styra utan reser ändå även fast jag tror jag ska dö varje gång. 😉

  7. Det där med flygrädlsa kan komma och gå plötsligt!

    Jag blev flygrädd för många år sedan. Dåvarande sambon och jag hade bokat en resa till Spanien och tre månader innan avfärd hittade han "Air Crash Investigation" – en serie som gick igenom alla genom tidernas värsta flygkrascher i detalj, som återberättadem visade riktigt material från dem samt en hel del rekonstruktioner. I tre månader satt han och tittade igenom allt och fastän jag inte ville lyssna så lyssnade jag ju och blev allt oroligare… själva flygdagen kom och det bar upp i luften. Någonstans över Spanien börjar planet skaka, och det blev allt vildare. jag blev räddare och räddare och det skakade värre och värre. "Det är ingen fara" säger sambon lugnt "så länge dem inte tänder ‘fasten seatbelts’-skylten, är det bara normalt". Då tändes den skylten, och planet dök.

    Vi skrek. Alla skrek. Jag grät. Planet rätade upp sig efter ungefär hundra meter. Piloten bad om ursäkt och förklarade att vi hamnat i turbulens under ett mycket större flygplan och att han inte hann informera oss innan. Efter det var jag skiträdd.

    Enda tills jag och en kompis flera år senare skulle flyga och innan vi steg på, berättade jag att jag var flygrädd. "Jag med!" sa hon. Väl på planet satt hon och hyperventilerade, flämtade, smågnydde och ohhade sig. Jag var skiträdd så det var väldigt stressande. Men väl i luften fortsatte hon så, men bara när hon trodde jag såg. När jag låtsades sova var hon cool lugn, men när jag "vaknade" började hon igen. Jag blev jättearg. Det kändes som hon gjorde narr av mig alternativt bara gjorde det för att få uppmärksamhet. När vi landade insåg jag att jag inte var rädd längre, jag var bara irriterad på henne 🙂 Efter det har jag inte varit rädd alls.

    1. Haha först blev jag typ arg när jag läste, men sen insåg jag ju att hon hjälpte dig att bli av med flygrädslan – good job xD Låter dock hemskt det du var med om innan :/

  8. Hoppas flygrädslan bara är något tillfälligt! Jag har bara flugit två gånger i mitt liv, och andra gången (nu i december) var jag livrädd. Började fundera på hur ett sånt stort plan kunde sväva runt i luften med bara en motor haha.. Sedan när vi hade landat så var det som om ingenting hade hänt 😉 Konstigt hur maktlös man känner sig där uppe i luften haha.. Vi får lita på att piloten är erfaren och vet vad han håller på med helt enkelt 😉

    Vart är kudden/kuddfodralet till höger ifrån? 🙂

    1. Haha brukar också tänka på det! Att det är så sjukt att det funkar, att man kan flyga.. haha… Kuddfodralet är från… hmm… Åhlens tror jag! 🙂

  9. Att bli äldre gör att man inte längre känner sig odödlig som man gärna gör i ungdomen. Man får perspektiv och lite mer att "leva för".

    Jag kallar inte dig gammal, Elin. Jag tror inte heller att du är flygrädd, du har kanske bara tack vare din utbildning och din kille fått lite perspektiv?
    Det blir värre desto äldre man blir… 😉

    1. Haha nä jag ser mig inte som gammal, men jag har också upptäckt att mycket i mitt levene har ändrats.. hur jag ser på saker, känner inför saker och vad som är betydelsefullt. För att jag blivit äldre. Det är skönt… även om, som du säger, man har mycket mer att leva för och det skapar rädslor (även annat än flygresor) 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Cart Item Removed. Undo
  • No products in the cart.