Köp Köp Köp

Detta inlägg är tillägnat alla mina yngre läsare.

…om ni orkar läsa.. haha!

Jag känner bara att jag vill skriva ett inlägg om den här ”köphysterin” som pågår.
Jag har tänkt på det så himla mycket, det blir så tydligt när jag sitter här och får både nyfikna och oroliga frågor om kameror varje dag. Med detta inlägg vill jag bara poängtera att det inte är något fel med att familjen inte har råd, att man själv inte har råd eller att man inte får allt som alla andra får.
Finns det pengar, grattis, le och var glad, men finns dem inte, eller finns det lite, så tror jag att man behöver se att det finns fler som har det så.


Ni ska inte vara rädda för att ni inte får en systemkamera i julklapp.
När jag var i den åldern hade jag ingenting. Förrutom en stenålders Nokia 3310 och en stereo – den minns jag så väl när jag fick, för den var så sjukt efterlängtad!
Mina föräldrar skämde bort mig i den mån det gick, men i jämförelse med andra hade vi inte mycket pengar.
Jag hade ingen tv på rummet. Ingen egen dator (förrutom en tio år gammal tjockis från någon gång på 90-talet som man bara kunde spela patiens och skriva på (inget ont om den, jag blev överlycklig när jag fick den också).
Man får som vara glad för det man har. Även fast vännerna i skolan har så mycket mer.

Jag tjatade i FEM ÅR för att få BREDBAND och fick det äntligen när jag fyllde 18 år.
ALLA andra hade bredband, men inte jag. Jag fick boka tid på biblioteket och sitta där max en timme om dagen. Kan ni fatta att ni sitter där serverade med bredband (förmodligen) och kan blogga huuuur mycket ni vill? Har ni funderat på hur gött det faktiskt är? 🙂 TACKA era föräldrar! Haha…
Jag flyttade hemifrån året efter vi fick bredbandet, så jag fick inte njuta så länge, det fick dock min syster – hon ska tacka mig! Pappa var inte lätt att övertyga… haha. 😉

JAG KÖPTE min första systemkamera själv när jag var 20 år.
TJUGO ÅR! Jag hade velat ha en kamera så himla länge! Jag köpte den för mina egna surt sparade studiepengar. För jag var verkligen inte rik. Ni behöver inte gå och oroa er över att era föräldrar inte vill/kan ge er en systemkamera i julklapp när ni är yngre än 18. Er chans att bli fotografer går inte förlorad för det. Tänk positivt. Tänk på mig. Och tänk på alla andra som väntat ännu längre!
Jag hade engångskameror som jag fick av mamma, när jag var liten. 100 spänn typ. Inget fancy. Sen kunde jag om jag hade tur, låna kompakta digitalkameror av vänner när jag var mellan 17-19.

Jag är medveten om att jag är med och driver denna köphets.
Men ha i åtanke att jag är vuxen. Jag tjänar mina egna pengar, på gott och ont.
Jag vet att det är många som säger till mig att ”men du jobbar ju… (indirekt: Du har det ju så bra!), klart du har råd…”. Ja jag jobbar. Men jag betalar också mer än när jag var 15, ”jobb-lös” och bodde hemma.
Jag betalar för min lägenhet, för min dator, för mitt bredband, för min telefon, för alla samtal, för alla tvkanaler, för mina tandläkartider varje månad, för min egen mat, för mina buss- och tågresor, för urtråkiga saker som tvättmedel, dammsugare, kastruller och annan skit som ”hjälper till i vardagen”. Jag betalar av på mitt CSN-lån som jag tog för att kunna leva när jag studerade. Jag är inte rik. Jag är tyvärr ingen vinstdrivande bloggerska ala Blondinbella eller Kenza. Jag jobbar för mina pengar och gör man det så får man råd att unna sig.
Jobbar ni på sommarloven nu eller när ni blir äldre, så ska ni se att ni också kan lägga ihop till en kamera som min, inga problem 🙂

Och för att avrunda…
Jag hade blivit asglad om jag fick objektiv, en iphone, en macbook eller dylikt i julklapp. Men jag kommer inte att få det och jag är lika glad för det. Sånna dyra saker får jag spara ihop till själv… när man kan. 🙂

Men – jag menade inget ont mot er som vill ha, jag vill också ha en massa saker, men jag förväntar mig inte att få dem 😉 Min mening med inlägget var att ge övertygelse – man blir ingen sämre fotograf eller man är ingen sämre människa för att man inte får en kamera när man är 11, 12, 13, 14… år.. 🙂 Det kommer 🙂

130 kommentarer

Kommenterarens avatar

Håller med till tusen! Jag köpte min alldeles egna systemkamera 2007 för egna pengar och den hänger med än idag 🙂 Min iPhone och iMac köpte jag 2008 efter att ha jobbat ett par månader och sparat varenda krona. Tror faktiskt att allt jag äger som kostat lite mer har jag betalat för alldeles själv, och jag tror även att man faktiskt uppskattar det mer när man fått slitit och sparat ihop till något.. Hur roligt vore det om man fick allt på en gång? 🙂 Julklappar tycker jag ska ha ett annat värde än pengar.

Kommenterarens avatar

Jag tror nästan att man värderar saker mer om man köpt de själv. Min kamera till exempel köpte jag enbart för egna pengar… Sparat mitt studiebidrag i över ett halvår! Det var så värt.

Kommenterarens avatar

Jag får också spara ihop till Sakerna själv, vilket jag är ganska glad för ändå 😉 man lär sig att hantera pengar, och man lägger pengarna på saker man verkligen vill ha. Jag blir själv mycket ståltare över mig själv när jag har klarat av att spara till det jag vill ha. När jag ser folk som får tex en systemkamera i handen blir jag inte avundsjuk. Jag tycker nästan synd om den personen, eftersom det enligt mig kallas bortskämd. haha 🙂

Kommenterarens avatar

Bra skrivet! Hoppas du gav några en aha-upplevelse.

Är 87:a och "på min tid" (haha) skulle man vara ÜBERLYCKLIG om man hade fått en mobiltelefon i klass 9 ens…

Nä känslan av att köpa något som man verkligen vill ha och som kostar lite mer är ändå bäst!

Kommenterarens avatar

TACK ELIN! Jag har väntat så SJUKT LÄNGE på att någon vettig bloggare kunde skriva nåt sånt här! Själv är jag 16 och jag klarar inte av alla bortskämda ungar som ska ha allt serverat! Mina klasskompisar, går alltså i ettan, kan inte ens tvätta själva! Och jag går ändå Natur där man tänker att det finns lite funtade människor! Och alla bloggar som bara går ut på att shoppa-shoppa-visa i bloggen-slänga-shoppa nytt har jag gett upp helt! Jag får PANIK på det folket som gör så och uppmuntrar ungarna att bli likadana, för det är ju det allt går ut på, eller hur? TACK, ELIN, TACK! Du är SÅ JÄVLA BRA, vettu! (Vill själv ha en nyare kamera, men jag skulle aldrig med å önska mig en ens! Jag fick min första kamera, en långzoom som är hyfsad:), uppdelat på födelsedag och konfirmation från både mamma och pappa, och jag var heeelnöjd! Sen kommer resten av konfarna och har fått varsin system, bara så där! Nej, var nöjda gott folk!)

Kommenterarens avatar

Bra sagt! Själv köpte jag min systemkamera för pengar jag fått i julklapp och liknande. Det tog ca tre år att spara ihop till den jag ville ha, så att få en systemkamera i julklappa är mer än LYX, det är snarare bortskämdehet…

Kommenterarens avatar

Åh vilket bra inlägg! Det har varit ungefär samma för mig. Jag är prylgalen men de grejer jag äger har jag jobbat hårt och slitit för att kunna köpa. Och jag tycker att det känns mycket bättre att jag faktiskt har gjort det än om jag bara hade pekat på det och sagt "Jag vill ha!" och föräldrarna hade köpt det åt mig.

Återigen, väldigt bra inlägg. Heja Elin! 😀

Kommenterarens avatar

Håller med till 100%! Har köpt alla mina systemkameror och objektiv själv, undantag är mitt Tamron 28-75/2,8 som pappa faktiskt erbjöd sig att köpa till mig. Annars skulle jag köpt det själv 😛
jag kan inte säga att jag aldrig fått dyra saker, det har jag. Pappa är ganska generös efter lite trugande 😉 Har bland annat fått nya mobiler (dock aldrig den senaste hypermegamoderna miljonersmobilen, för den har jag oftast inte ens velat ha… haha), egen dator, han betalade i princip alla mina kläder innan jag flyttade hemifrån osv osv. Grejen är väl den att jag aldrig krävt det av honom, jag har aldrig blivit sur om jag inte fått det jag velat ha, och jag har oftast förtjänat grejerna. Jag har alltid skött skolan, jag har alltid varit ganska självständig och fixat det mesta själv, så jag antar att han är glad för det och därför gått med på att ge mig grejerna jag velat ha som lite yngre till födelsedagen och julklapp, trots att de varit lite dyrare. Dock måste jag erkänna att jag fått tjata en del också, haha 😉 Nu svävade jag väl iväg lite, men jag håller med dig. Det är min slutsats 😉

Kommenterarens avatar

Nu har jag först läst igenom ditt inlägg och sedan alla kommentarer och jag håller med dig och många som har kommenterat till max! Jag blir verkligen trött på folk som säger att jag vill ha det, det och det när de redan har andra MINST lika bra saker, folk som bara ska ha utan att anstränga sig överhuvud taget.
Det var någon som hade skrivit att när man köper saker för sina egna pengar så får det ett större värde. Ibland när jag var mindre och man gick där och tittade bland leksakerna så sa man, "snälla mamma, kan jag inte så det? och det och den?". Ibland fick man enbart ett nej, när man hade tur så fick man ibland ett ja men oftast var det ett "Om du vill ha det så får du köpa det för egna pengar". När man får det svaret så får man tänka efter, vill jag verkligen ha detta och det slutade oftast med att man inte köpte det eftersom man hade redan en nästa lika dan docka eller ett lika dant spel hemma, så varför skulle man ha ett till?
I somras så köpt jag min första systemkamera och jag är jätte nöjd och glad över den!
Men men, hur som helst, detta var ett jätte bra inlägg och jag håller med dig till max! 🙂

Kommenterarens avatar

Väldigt bra inlägg. Men jag är inte så girig, kände att jag redan visste det där typ. Men som sagt, mycket bra skrivet! /11-åring

Kommenterarens avatar

Jag är 14 år och håller med dig. Visst det skulle vara jättekul att få en dator men det kan vara lika kul att få nåt som inte kostar över tusen kronor.

Kommenterarens avatar

Åh vad jag håller med dig! Jag tjatade också i flera år om bredband och jag får inte suuuuperdyra julklappar även om jag har fått en och annan som jag har chockats över. Kameran fick jag iofs, den kostade 4000:- och var en OTROLIGT dyr julklapp enligt mig. Ingenting jag förväntar mig. Jag blir så arg när människor "hatar" sina föräldrar för att de inte fick den där iPhonen eller datorn som de ville ha. Man måste kämpa för saker här i livet 🙂 Grymt inlägg!

Kommenterarens avatar

YES! Äntligen! Du är bara så klok, eftertänksam och må din jul bli den bästa utan vare sig det ena eller det andra. Men med de bästa av känslor! Kram!

Kommenterarens avatar

Jag köpte min första systemkamera själv när jag var 28 =) TJUGOÅTTA – jag var bara tvungen =) du är ju uuuuuung och tänk att du kan köpa en systemkamera själv när du är 20. När jag var tjugo ägde jag en 300kronors kamera med film i =) jag ägde en mobil från stenåldern – jag menar verkligen stenåldern, någon som pappa haft på något tidigare jobb typ 1995 eller något sådant haha =) så du är verkligen ung och dessutom väldigt duktig för att vara så ung – ja på att fotografera alltså =)

Kommenterarens avatar

Mina kompisar är så otroligt bortskämmnda! Egen dator, egen TV, iphone, systemkamera, allt har dem fått av sina föräldrar! Jag är 12 år, delar med familjen en dator och en TV. Jag är väldigt fotointresserad och jag fick halva min kamera i födelsedagspresent. Den kostade 6000, jag betalade 3000 och resten betalade mamma och pappa.

Bra inlägg, hoppas många läser!

Kommenterarens avatar

Håller med dig jättemycket! Själv sparade jag alla mina 200kr/månaden i 1,5 år för att kunna köpa en egen begagnad systemkamera. Visste att jag aldrig skulle få en av mina föräldrar så bestämde mig för att spara och det är nog det bästa jag har gjort, Kameran är det bästa köp jag har gjort och kommer nog att vara i många år till!

Kommenterarens avatar

måste dock tillägga att jag förstår att det kan vara svårt för ungdomar i t.ex. sin umgängeskrets om alla andra får iphones, systemkameror och massor, och man själv inte får något. Tänk dig för en osäker 14-åring att få frågan "vad fick du i julklapp?" och sedan berätta vad denna person fick när alla andra just berättat om alla fancy och dyra grejer de fått. i den ¨ldern vill man ha det som alla andra har, och man tycker det är extremt orättvis att "alla andra" alltid skall få det man själv aldrig får.
Dock tycker jag det är fel av vissa föräldrar att ge deras barn precis allt de vill ha, problemet bottnar väl egenligen där, tror jag.

Kommenterarens avatar

Håller med dig och alla andra som skrivit ovan. Jag sparade också till min d40 som jag köpte våren 07. Den kostade ca 6000 kr, vilket jag tyckte tog en evighet att spara till. Dock förstår jag ändå att man längtar efter en kamera (oavsett ålder med tanke på hur samhället har förändrats), men jag tror ändå att mycket beror på vad alla andra har och gör, att det har å göra med status i stället för fotointresse. Jag kan ju inte veta säkert vad det beror på, men som sagt, bra skrivet 🙂

Kommenterarens avatar

usch vad hemsk jag känner mig. jag hade gärna behövt betala mina egna saker till min kamera osv men mina föräldrar gör det ändå. jag skulle inte kalla mig bortskämd men… jag får det jag vill ha. så kan man sammanfatta det.

Kommenterarens avatar

Fast å andra sidan var det ju lite annorlunda när du var liten också. Världen förändras ju… Men håller fortfarande med dig om att man inte ska vara ledsen om man inte får en systemis i julklapp i ung ålder. Fick min första när jag var 17. Fick min andra när jag var 18. Inget fel med det. Alla lever ju så olika liksom. Menar absolut inget negativt eller dåligt med denna kommentar! Kram och God Jul Eliiiin!

Kommenterarens avatar

Så sant! Jag köpte också min första system själv och sparade ihop HELA. Alla andra kompisar fick egna men jag snålade.
Men uppskattar kameran mycket mer än om jag fått den.

Kommenterarens avatar

Jag önskar mig en systemkamera i julklapp. Är 14 år och tycker seriöst att jag "är värd det". Jag jobbar i stallet och för det får jag ju en ganska bra lön ändå.. Men hela lönen går till ponnyn där jag betalar i princip allt.
Jag var beredd att betala själv, men sen snodde julklapparna och mina nya ridstövlar allt ihop och nu tänker jag inte fortsätta spara, då det bara inte funkar..

Kommenterarens avatar

jag är fjorton och jag håller med dig 😮
jag har en systemis så har kanske inte så mycket att säga men ja, det går faktiskt att fota med en mobil elr nått sånt.. haha det gjorde jag typ ett år innan jag fick min kamera och jag tyckte det var skit kul för att blev så impade på när jag tog så fina bilder med en så dålig kamera.. det är sjukt mycket mer peppande o höra för alla tar för givet att man tar bra bilder på med system.

Kommenterarens avatar

*
*
*
ANNIE: Det var inget illa menat 🙂 När jag var 14 så hade jag inte heller tillräckligt med pengar, så jag vet hur det är när man vill ha något men inte kan köpa det 🙂 Men det kommer en tid när du kan det 🙂
*
*
*

Kommenterarens avatar

SV: Nej jag förstod att du skämtade lite, men jag var bara tvungen att skriva en kommentar. Det är så sjukt vad unga människor hinner med idag innnan dem ens fyllt tjjugo – det var annat på min tid =)haha =)

By the way så älskar jag dina bilder – speciellt dem mystiska =) dem är grymma och kommer garaterat hänga på ett galleri en dag – kanske mitt galleri =)

Kommenterarens avatar

Bra skrivet! Dessutom tror jag att alla de där yngre kommer att uppskatta saker mycket mer när de tjänat ihop egna pengar och kan köpa något själv, som de längtat efter. 🙂

Kommenterarens avatar

bra skrivet! det känns bättre när man har sparat och sparat och tillslut kan köpa det, än om man bara får det av sina föräldrar.

Kommenterarens avatar

Klockrent skrivet! Håller med dig till punkt och pricka. Och jag är sjukt glad att en så stor förebild som du tar upp de hela! Respekt till dig! Go Elin! <3

Kommenterarens avatar

Jag håller med på varenda lite ord som du skrivit!
Man får inte allt som man vill ha, allt går och kommer inte att gå som man själv vill hela tiden.
Visst, jag fick min nuvarande kamera men det var bara för att jag redan hade börjat på mitt "miniföretag" och mina föräldrar såg och visste att jag hade något och kunde komma långt. Men man måste fixa saker själv, jag får inte så dyra saker längre utan måste spara och köpa alla saker själv.
Man måste förbereda sig inför vuxenlivet tidigt. Men även ta vara på sin ungdom.

Kommenterarens avatar

Du är riktigt klok du. Jag har köpt alla mina dyra saker för mina egna pengar. Min första analoga kompaktkamera, min häst (som jag sedan sålde), min hund, min moppe, min digitala kompaktkamera, mina datorer etc. Att få dyra saker är en björntjänst, man lär sig aldrig förstå värdet i pengar på det sättet. När jag tog studenten så FICK jag en nikon D40! Shit, har aldrig känt mig så bortskämd någon gång. Det var sommaren innan jag fyllde 20 år. Sedan har jag köpt till all utrustning själv, objektiv, stativ, reflexskärm, D90:n mm. Det gäller att prioritera – då har man råd med det man vill.

Kommenterarens avatar

Klockrent inlägg! Sjukt bra att någon med lite större blogg över huvudtaget tar upp det här med köphets!

Kommenterarens avatar

Nevnarien, pleeease, gör en insats och säg åt blogg.se att avskaffa den hiskeligt fula reklamen längst ner på sidan.. vad sjutton har vi oskyldig bloggare gjort för att förtjäna denna förfulning av hemsidan?

Kommenterarens avatar

GRYMT bra inlägg, Elin!

För bara ett år sedan hade jag ALDRIG kunnat tro att jag skulle kunna få/köpa en systemkamera. Jag hade velat ha en i flera år men mina föräldrar skulle inte på långa vägar kunna ge mig en i julklapp eller födelsedagspresent.
Jag hade dock turen att få ett grymt sommarjobb och på så vis kunde jag köpa en systemkamera helt själv – vilket jag som sagt aldrig hade kunnat föreställa mig. En systemkamera var bara att drömma om.

Så ja, ni som drömmer om en – det kommer bli verklighet… någon dag 🙂

Kommenterarens avatar

Jag tycker precis som du! Själv är jag tolv och har en system kamera.Men tro mig jag blev SÅ chockad när jag fick den på min födelsedag i april i år. Jag kommer nog inte få nått märkvärdigt nu till jul och tycker inte jag är konstigt. Många av mina vänner är bortskämda och vet det inte ens själv! Jag kanske också är lite bortskämd men jag är iallafall tacksam för allt. Pressen nu för tiden är helt sjuk och jag fattar inte varför den ens uppståt!Tack för att du skrev detta inlägg, jag hoppas folk inser hur korkat det egentligen är. Tack också för en grymm blogg! 😀 ♥

Kram!

Kommenterarens avatar

Tack för detta inlägget! Måste tillägga att det känns mycket bättre när man har kunnat spara ihop till något och sen kunna köpa det! 😀 En mycket bra känsla.

Kommenterarens avatar

Jag sparade i ett helt år för att ha råd med min systemkamera 😀 är ganska stolt att jag köpte den själv, och inte "fick" den 🙂

Kommenterarens avatar

Gud, så bra inlägg!!! Du fick på en sekund mig och säkert flera, flera till att tänka om pånytt. Jag önskar mig en kamera i julklapp eftersom min gamla kompaktkamera med "hela" 6 megapixlar sagt upp kontraktet med batterier etc. Såklart kändes det underbart att få tjata lite grann om systemkamera och objektiv hit och dit, men när jag sedan ser på min familjs ekonomi och så vidare sade jag till slut att jag är glad bara jag får fota. Får jag billigaste möjliga kamera kan jag så småningom byta upp mig när pengarna räcker till och jag begrundat om det verkligen är fota jag vill. Ska jag kanske satsa på musik eller mitt brinnande intresse för att skriva? Genom din blogg tror nu trettonåriga jag att jag förstår det här med fotografering rätt bra teoretiskt, men sedan gäller det att utföra det. Kamera som kamera och jag är nöjd. Jag fick efter många om och men en dator förra året i födelsedagspresent, och så fick jag en bok. Inget mer. Min kompis fick samma dator och hundratals saker till. Jag avstår från att jämföra mig med henne och så många andra av mina vänner. Huvudsaken är ju inte vad vi har, utan vad vi är <3

Kommenterarens avatar

Linnea
2010-12-21 18:19:24
http://alifeinpictures.blogg.se/

vadå tycka synd om 12åringar som har systemkameror? vad vet du om vad dom har gjort för att få kameran? när jag var 12 fick jag en vanlig kompaktkamera, inte system men den var ändå dyr. och jag förtjänade den verkligen. jag pluggade röven av mig, jag hjälpte alltid till hemma och vaktade min lillasyster när mina föräldrar var iväg. INTE EN ENDA GÅNG har jag sagt "nej jag kan inte vakta syrran, ska va med en kompis". så varför skulle du tycka synd om mig när jag var 12?

Kommenterarens avatar

Så sant så ! 🙂
Jag hade turen att övertala min mamma att hjälpa mig med pengarna när jag skulle köpa min systemkamera för ett och ett halvt år sedan, men nog sparade jag ändå alla mina pengar för att kunna få min älskade kamera, över hälften betalade jag själv och då var dessa tusenlappar en ännu större förmögenhet än vad dom är nu 😉
Visst vill jag ha ett nytt objektiv i julklapp, väldigt gärna, men jag förväntar mig inte att få det. nu har jag istället lovat mig själv att jag ska försöka att söka jobb nu när 2011 börjar så att jag kan jobba lite på helgerna och kanske någon kväll, om ett tag så har jag förhoppningsvis råd med ett nytt objektiv, och jag väntar så gärna så, för den som väntar på någon gott väntar aldrig för länge 😉
Kram och tack för en grym blogg elin ! 🙂

Kommenterarens avatar

sv: jag vet, jag vet! sa bara min åsikt ur min vy liksom. systemkameran var någonting min pappa bidrog med eftersom att han ville stödja mitt intresse inom fotografering. jag får absolut inte iphones och datorer på löpande band när jag vill ha dem. vet hur du menar. jag har inget jobb heller och är ju faktiskt 19 så har inte haft chansen att spara ihop till någonting själv utan att det skulle ta flera flera år. då får man väl bara vara extra snäll och önska sig i present! men du fick fram det du ville och jag tycker det är ett jättefint inlägg. som sagt så menade jag inget illa men det kanske inte kom fram så tydligt eller jag vet inte.

Kommenterarens avatar

*
*
*
SOFIA: Du är grym! Vilket bra konstaterande, så rätt! 🙂 Man ska inte jämföra sig, även om det är så sjukt lätt.. jag har själv gjort det för många gånger.. Skönt att höra att inlägget gav något 🙂 kram!
*
*
*

Kommenterarens avatar

Så SJUKT bra inlägg!
Jag har inte fått någonting av min fotoutrustning (fick pengar (från konfirmationen) till ett obejektiv) men resten har jag sparat ihop. Och jag tror faktiskt att jag gillar min utrustning mer för att jag vet att det är MITT, att jag verkligen har förtjänat det och kämpat för vartenda öre som det har kostat 🙂

Kommenterarens avatar

Håller verkligen med. Det här med köphysterin har gått för långt. Bara det att Ipad ska vara årets julklapp, alltså hur många har verkligen råd med en sådan då? Idag är det som att det bara är värdet på prylarna som betyder något, hur mycket de kostat.

Den som får den dyraste presenten är mest älskad? Nej, skulle inte tro det.

Mina nära och kära får i år julklappar för snitt 150:-/person, jag hade inte råd med mer och det står jag för. Det kommer konstigt nog bli sura miner på grund av detta. Någon kommer tycka jag är snål, någon annan att jag är otacksam som köper för så mycket mindre än jag kanske får för, men alltså man gör väl så gott man kan?

Kommenterarens avatar

Väldigt bra inlägg, jag håller verkligen med dig!

Jag har själv nog fått en hel del dyra saker, somliga dyrare än andra, men jag har aldrig tjatat på mina föräldrar om att få dem, inte nämnt ett ord om dem egentligen. Istället är det föräldrarna som har frågat vad jag skulle säga om jag skulle få det… ibland har det nog känts som jag jag skulle vara aningen bortskämt ibland, men jag tycker också att det är skillnad på om man räknar med att få allt som man pekar på och om man inte får det så blir man sur. Sån har jag aldrig varit och jag har nog köpt en hel del själv.
Redan saker som cd-skivor fick jag köpa själv då jag var liten.
Då jag gick på 5:an-6:an (är 91:a) var det trend att få en telefon i julklapp, största delen av klassen fick det. För mig var det att då jag vill ha en mobiltelefon så får jag köpa en själv, det blev på 8:an (2006), då tyckte jag att jag började behöva en. En del jag känner byter telefon stup i kvarten, hela tiden till nyare modeller, jag använder fortfarande min från 2006 (tyvärr måste jag nog snart köpa en ny, antennen håller på att lossna :S )

Jag har känslan av systemkameror har blivit lite av en status-grejj, bara fler och fler får sådana i julklapp etc och bara yngre och yngre. Det är ingen billig "leksak" som det är frågan om.
Det verkar som om folk tror att bara för att de har en systemkamera så kan de ta superfina bilder, men mycket ligger på fotografen och inte på kameran.

Hmm, kommentaren svävade både lite hit och dit…
Kortfattat: jag gillar verkligen dit inlägg!

Kommenterarens avatar

Måste säga att det verkligen var ett väldigt bra inlägg. Och du har väldigt rätt. Jag känner mig väldigt lyckad lottad som faktiskt fick min kamera, även om jag fick vara utan presenter ett tag efter det.

Kommenterarens avatar

Word!

Jag är helt övertygad om att man till och med blir bättre om man får kämpa lite och inte får allt serverat på silverfat hela tiden.
Shit vad jag brottades med mig själv om att inte spy såna här grejer över eleverna när jag hade praktik på en väldigt fin skola på södermalm i höstas..
Tack att du tog upp det Elin (L)

Kommenterarens avatar

Grymt bra inlägg! Jag är femton år och köpte för ungefär ett år sen min första systemkamera, och den sparade jag ihop till helt själv! Man kan inte bara få och få, man måste kämpa för de man vill ha också, då känns de bättre sen när man äntligen kan köpa den! 🙂

Kommenterarens avatar

Säger som så många andra, sjukt bra skrivet!! Jag känner en person som för några månader sedan fick en iphone och nyligen fick den personen även en Macbook. Nu är personen ändå inte nöjd eftersom att h*n nu vill ha en iphone 4… Jag vill själv ha ett macro objektiv. Men det är inte så att jag går runt och tjatar "snälla mamma" och så. Jag har börjat jobba (städ-jobb) en gång i veckan och till jul så har jag tjänat ihop 900 kr. Sedan sparar jag min månadspeng och så får jag oftast pengar av mormor/morfar o.s.v. i Julklapp. Så efter jul räknar jag med att ha tjänat ihop till ett macro objektv. SJÄLV! Och det är precis som så många andra säger att då, när man har tjänat ihop det själv känns det ännu bättre när man får det i handen…

Kommenterarens avatar

Oj, köper man så dyra klappar till sina barn?? Köpte min första systemkamera för ca 2 år sedan och jag är 34 år.
Mina äldsta tjej är 11 år och hon fick en "vanlig" kamera förra julen för knappt 1000 lappen som hon blev GLAD över
Tack för ett bra inlägg =))
God jul!!

Kommenterarens avatar

Bra inlägg Elin! 🙂 Jag fotade med en gammal digitalkamera i många år och sedan köpte jag min Nikon D40 när jag också fyllde 20. (:

Ha förresten en underbar jul 🙂

Kommenterarens avatar

Vill även säga precis som Pia att jag hatar att det har blivit "en trend" att han en systemkamera. Personer som innan inte var ett dugg intresserad av fotografering vill ska helt plötsligt ha en systemkamera. Bra för att det är "coolt"…

Kommenterarens avatar

jätte bra inlägg! du är verkligen en förebild för unga fotografer, elin!

Kommenterarens avatar

Superbra inlägg! Själv är jag en lite mer bortskämd unge som fått rätt mycket av föräldrarna, men dom som inte har det lika bra ställt med pengar behöver få veta att det är lika mycket okej det med. Därför är det bra att du, som stor bloggerska och förebild, tar uppe detta. Superviktigt ju 🙂

Kommenterarens avatar

Enligt många är jag bortskämd, ja fick min system i studenpressent, sen råkade ja tappa den i golvet och försäkringen täckte inte så ja fick en ny men i julklapp! Mamma betalar även sånt jag inte har pengar till.. ja bor i en tvåa med min kille och jag är sjukskriven och min kille har praktik i 1½ månad till innan han får fast så mamma hjälper oss med ekonomin ibland, är väldigt tacksam för det men ja anser inte att jag är bortskämd ändå?! Jag kanske borde göra det?! xD Tycker iaf att ditt inlägg hade en poäng och va väldigt bra skrevet 🙂

Kommenterarens avatar

Sv: Precis så är det ju!
På sommaren så är det ju sommar prat i p1 och då var det någon som pratade (jag kommer inte ihåg vem) om hur han fick sin första moped. Det var så att han sa till sin pappa att han så gärna ville ha en moped och då sa pappan att "då får du ju jobba så att du kan tjäna ihop pengar till det". Det hade ju inte killen tänk på men han började iaf att leta efter ett jobb, vilket som inte gick så bra. Sen en dag kom hans pappa hem och sa att han hade fixat ett jobb åt honom och då blev han ju jätte glad. Sen när sommaren var slut fick han pengar av sin chef och det var precis så mycket så det räckte till en moped. Senare i livet när han träffade denna chefen så berättade han att det var killens pappa som hade givit chefen pengarna för han hade egentligen inget jobb åt killen. Allt detta gjorde pappan bara för att killen skulle förstå att man måste ARBETA för att få pengar och att de inte bara växer på träd 🙂

Kommenterarens avatar

Mycket bra skrivet, vill dock tillläga att även om man är 24 och har jobba så är det inte säkert man har råd att köpa en dyr kamera bara för det. Är så mycket man ska spara till och vill ha i denna ålder. Hus, resor, prylar mm.
Kanske inte det man helst vill ha det man alltid kan prioritera Ja bara en liten parantes.

Kommenterarens avatar

En av anledningarna till att jag älskar din blogg, du har båda fötterna på jorden och jag känner igen mig i dig.

Min familj var/är inte av den rikare delen av befolkningen och allt jag har är något jag jobbat hårt för att få. Men lika glad för de är jag och jag uppskattar allt jag har så mycket mer idag. =)

Kommenterarens avatar

Kloka, kloka Elin!
Vilket viktigt (och välskrivet) inlägg.
Det var välbehövlig läsning även för oss över 25 😉
Kram på dig!

Kommenterarens avatar

Bra blogginlägg. 🙂

Jag får faktiskt också spara till saker som jag vill ha. Men det finns andra saker än prylar som man kan bli glad för. 🙂

Kommenterarens avatar

Hej

Hatten av för dig och ditt fantastiska inlägg.
Jag hade varit riktigt stolt om jag var mamma till dig. Jag är ju lite äldre än dig och många av dina läsare och jag blir riktigt rädd ibland när jag ser vad ungdomen förväntar sig att få av sina föräldrar.
Helst ska man även få allt utan att behöva lyfta ett finger.
Jag hoppas att jag lyckas uppfostra mina små tjejer bättre än så!

Passar på att önska dig en God jul och Gott nytt år. Tack för alla fina bilder du visat under året.
Keep up the good work 🙂

Kram Åsa

Kommenterarens avatar

Jag hade det precis som du när jag var yngre. Min mamma ville ge mig saker och ibland fick jag en del fina prylar, men jag ville såklart ha mer. Ja, lika mycket som några av mina kompisar med rika föräldrar hade. Jag fick en liten tv när jag fyllde 15 med inbyggd videospelare i. Det var helt ofattbart att jag fick den och jag kunde knappt fatta det. Sen kom ju mp3 och då ville man ha en sån fast de kostade typ 800 spänn för 500 mb i minne. Och färgskärm i mobilen, det ville jag ju också ha. Tekniken går ju framåt i rasande fart och man känner sig så gammal när man tänker på alla de där okomplicerade prylarna man hade, trots att det inte ens gått många år sen dess.
Det var hursomhelst ett välbehövligt inlägg (tror jag iaf) som kanske inte direkt löser problemet med att man vill ha och ha och ha, men som kan visa att det är lika för de flesta; man måste ha tålamod och spara för att tillslut få det man kämpat för.

Kommenterarens avatar

Bra skrivet Elin, äntligen någon som skriver något vettigt och vågar stå för sina ord! Håller med dig till 100%

Kommenterarens avatar

Jag håller verkligen med! Jag har tjänat ihop hälften av pengarna till min systemkamera och mamma och pappa betalade resten. Ett riktigt bra inlägg!
God jul på dej. 🙂

Kommenterarens avatar

Jag håller med dig, men samtidigt är det ju en önskelista. Men man ska absolut inte förvänta sig allting bara därför, det är ju inte direkt så att man kan få en ö i stilla havet bara för att man skriver ned det. Men man ska inte begränsa sig när det gäller önskningar, och en önskelista blir lätt nya mål att spara pengar till i framtiden!

Kommenterarens avatar

Jag är 20 nu och sparar fortfarande till min första systemkamera. Jag skulle aldrig få någonting sådant av mina föräldrar, inte för att dem inte vill ge mig utan för att dem helt enkelt inte har råd. Och jag gillar dem lika mycket för det. Jag fortsätter spara oc är nöjd med det. Även om jag kommer bli ännu nöjdare när mitt sparande väl resulterar i en kamera! Jag längtar något enormt till den dagen.

Kommenterarens avatar

Jag har själv betalat min kamera, jag hade inte kunnat låta min mamma betala min kamera. Jag tycker hon betalar tillräckligt med saker, min mat, fickpengar om jag ska någonstans, kläder. Men kameran är min hobby och då vill jag köpa sakerna med.
Jag tyckte det var bra av dig att skriva detta 🙂

Kommenterarens avatar

wow, så rätt skrivet.
Man måste ju lära sig att kämpa för saker här i livet, då växer man som person & världen blir på nått sätt större 😉
God Jul Elin!

Kommenterarens avatar

Åh jag känner igen mig såååå i din text! Kommer ihåg min första dator som jag tjatade mig till, världens tjockaste skärm och utan internet… spelade bara en massa spel hahaha 😀 Men det var ändå något härligt med den tiden 🙂

Kommenterarens avatar

Jag kan hålla med dig, tiden har ju förändras väldigt mycket sen du var tonåring. Men man ska vara glad för vad man får, det är nyttigt att kunna lära sig tjäna ihop själv. Jag har en systemkamera som jag köpte precis innan jag skulle fylla 13år. Jag hade sparat i 2 ½ år, knappast köpt någonting för det jag fick i månadspeng. Jag fick sedan råd med en begagnad Canon EOS 400D. Dessutom tycker jag att dom flesta kastar sig på en systemkamera nu för tiden utan att ens kunna eller veta någonting om fotografering. Utan dom tror att man blir en fullfärdig fotograf och kan ta världens bästa bilder så länge man har en bra kamera. Så är det ju inte riktigt :P..

Kommenterarens avatar

Så jävla bra skrivet, Elin! Och viktigt att få ut till alla!
Jag är uppväxt precis som du! Det dyraste jag ägde när jag var 12-18 var min cykel! Jag har aldrig fått saker serverade, jag har fått spara och köpa själv, något jag tycker är viktigt att få lära sig. Den enda dyra present jag fått är faktiskt min första systemkamera, en 350d i studentpresent.

Kommenterarens avatar

Jädrar va kommentarer. Jo, jag ville bara säga det att jag "fick" en 5D Mark II idag. Nu känns det så mycket bättre eftersom jag jobbat och sparat som en gnu för att kunna köpa den. Precis som du 🙂

Kommenterarens avatar

Mycket bra inlägg!!! Jag "tjatade" med om bredband men skaffa de i mitt namn till slut i smyg haha! Min första systemkamera köpte jag förr-förra året. Ärvde alla tekniska prylar fram till jag var 17 då man började tjäna lite egna pengar 😀 De bästa sättet tror jag att växa upp…

Kommenterarens avatar

Bra skrivet Elin! Jag håller med dig fullständigt. Min familj har ganska dålig ekonomi och vi är tre "barn" hemma där vi nästan aldrig får saker man önskar sig..knepigt det där med pengar! Men vi är glada för de saker man har. Och när jag fick min första lön för 2 år sedan slog jag till på en systemkamera direkt!! Någonting jag önskat mig länge länge länge… och det kan ha varit mitt bästa köp hittills.

Dagens ungdomar är så extremt bortskämda. Eller ska jag säga barn? Det finns fan de 10åringar som har snyggare klädstil än en själv och de går omkring med en iPhone. menmen..tider förändras..inte lätt för en gammal åttiotalare att förstå sig på antar jag :p haha!
Ha en fin jul 🙂
kram!

Kommenterarens avatar

BRA Elin!
Mina grabbar (3) fick dela dator tills de kunde köpa en själva. Hade också en Nokia 3310 länge. Bredband – samma som du, tills de blev 16 (är nu 19 o 18)
De köper saker själva, jag sponsrar med VIKTIGA saker, men inte lyx, för jag tycker de ska lära sig!!
De köpte märkeskläder på blocket då de var lite yngre.

Tycker denna hysteri är helt sjuk… Man blir inte lyckligare med lyx! Bara bra att lära sig att hushålla med saker och pengar och att kärlek och gemenskap är mycket bättre.

Sunt och bra inlägg (och nu känner jag mig genast som en gammal tant…)

Kommenterarens avatar

Tack! Så sjukt bra skrivet, TACK för det! Jag har gått och funderat över detta ett bra tag nu, sedan jag började plugga o upptäckte att en hel del verkar ha mycket mer pengar att röra sig med o får mkt dyrare saker o så. Min systemkamera köpte jag i somras, för hårt ihopsparade pengar. Jag har aldrig heller fått särskilt mkt saker av mina föräldrar när jag växte upp, däremot hur mkt kärlek som helst. Hade en 14tums liten tv som föräldrarna o mormor gått ihop för att köpa bland annat. Den summa jag får julklappar för är tex flergångrigt mkt mindre än många andra. Men jag sparar ihop till mina saker, pluggar 100%igt och jobbar vid sidan av.. det här blev nog rörigt, fick precis reda på en tråkig sak, men hoppas det var någorlunda förståeligt…
kram

Kommenterarens avatar

Grymt bra skrivet! Känner igen mig i många av kommentarerna också, jag är också uppvuxen med att man inte får allting gratis i livet. Och det är jag glad för! 🙂
kram

Kommenterarens avatar

Hej Elin!
Jag har sedan två år tillbaka en digitalkamera, som jag uppskattar otroligt mycket att jag skaffade… mamma och jag delade på kostnaden då, med pengar som jag själv sparat ihop. När jag bytte rum för ett tag sen hade jag sparat ihop några tusen själv för att kunna köpa en del nya möbler som säng, garderob och skrivbord – jag fick dock bidrag från mamma som jag inte skulle klarat mej utan. Jag får månadspeng av min pappa som jag köper det jag behöver för, om jag inte behöver något kan jag spara den 🙂 När jag skulle börja dansa sparade jag mina pengar hela sommaren (surt) sen till hösten köpte jag all dansutrustning själv förutom steppskorna som jag betalade hälften för. Men det är härligt att ha sparat ihop sina pengar själv!!
Nu, i julklapp önskar jag mej en systemkamera av min mamma som får arvspengar efter min mormor (annars skulle jag inte ens tänka tanken). Och av resten av släkten önskar jag mej pengar som kan gå till de kläder och andra nödvändiga saker jag behöver. Visst, jag skulle nog se mej själv som bortskämd men jag vet också hur man sparar och gör det nästan hela tiden. Jättebra inlägg, Elin!!
Kram/Andrea

Kommenterarens avatar

Amen! 😉

Jag tror det finns föräldrar som tackar dej just nu! Hehe

Kommenterarens avatar

Riktigt jäkla bra skrivet Elin! Nästan så att jag blev stolt.. Haha

Det känns bra på ett sätt att, du som har en så stor blogg, kan skriva såna här grejer, att du vet att alla inte har pengar att torka sig med och allt sånt.

Jag själv köpte min första och enda systemkamera för min första lön för lite mer än 2 år sen. Då var jag 18 år. Det känns bra att kunna köpa saker för sina egna pengar, det är lite mer speciellt! 🙂

Ta hand om dig och God Jul! 🙂

Kommenterarens avatar

Detta var ett mycket efterlängtat inlägg från min sida. Själv känner man pressen att ALLA ska ha systemkamera för att vara någon, att för huvudtaget kunna kalla sig en hobby fotograf. Alla dessa krav och begär vi ställer på våra föräldrar. Jag måste ha alla tv kanaler och senaste platt TV-n på rummet, bredbandet måste vara det snabbaste och datorn ska vara den nyaste. Som ett plus i kanten ska vi ha de dyraste mobilerna och sms:a för 150 kr i månaden. Ändå vill vi ha mer, allt från ritplattor till dyra systemkameror av våra föräldrar.
Jag blir förbannad, irriterad och avundsjuk på dem som får allt detta om som inte vet hur bra dem har det.
Tänk om jag hade alla tv kanaler, platt tv, egen laptop, bredband och nyaste mobilen. Men sanningen är att jag inte behöver något av det för att vara lycklig.
Jag har den 15 år gamla stationära datorn "som förövrigt just nu finns på min lilla systers rum" som man kan spela Anki och pytte på. Jag har en gigantisk tv som ta upp halva rummet men som går att se på fin fint. Jag har 1:an, 2:an, 4:an och 6:An att titta på.
Jag har en mobil man kan lyssna på musik med, ta foton och ringa mer. Saldot på telefonen ligger på 9,90 kr. Mamma på det med 100 kr i augusti/september. Jag sms:ar aldrig, varför skulle jag? När jag ändå kan prata med folk ansikte mot ansikte, eller ringa och prata för någon minut eller så. Jag behöver inte fylla på mitt saldo när jag ändå nästan aldrig ringer.
Jag är glad för det jag har, men som alla andra vill jag ha mer. Men jag skulle aldrig få för mig att önska mig en kamera i julklapp för 4000-5000 kr av mina föräldrar.

Ritplattan köpte jag för egna pengar som jag fått i julklapp förra året. Och gissa hur lycklig jag var när jag köpt den? Ännu gladare blev jag över att jag tagit ansvar och köpt den själv. Och jag märkte hur mycket mer försiktig och tacksam jag var med ritplattan eftersom jag visste hur mycket den kostade och vad det tog att ha råd med den.

Just nu sparar jag till min första systemkamera. Och har nu kommit halvvägs. I julklapp önskar jag mig pengar så att jag förhoppningsvis kommer ha råd att köpa systemkameran. Att jag tjänat de 2000 kr som jag redan har på egen hand gör att jag känner att jag vuxit en hel del. Sedan jag började jobba på biblioteket har jag förstått allt jobb som man måste lägga ned för att få sin lön. Även fast att vara bibliotekarie kanske inte är det mest tunga arbete av alla. Men jag tycker att jag ska vara stolt över mig själv då jag sökte tjänsten helt på egenhand utan att mina föräldrar ens visste det. Det var i somras,då var jag nyss fyllda 15 år. Även fast jag bara jobbat i mindre än ett halvår känner jag att jag har vuxit på mig något otroligt. När jag kommer på mig själv att beundra vanliga människor som jobbar på butiker, kontor eller café. När jag beundrar hur de orkar kliva upp varje morgon och bege sig till jobbet.

Jag beundrar mina föräldrar då jag insett vad dom gör varje dag för att förse familjen med mat på bordet och toalettpapper i badrummet. Att gå i skolan är inte så hemskt som man kan tro. Att sitta vid ett bord och läsa in information varje dag.

Vi måste lära oss att uppskatta det vi redan har och inse hur bra vi har det, tacka våra föräldrar för det vi har.
Och att alla har det olika, en av dina kompisar kanske får allt dem vill ha eftersom dennes familj har det bättre ställt med pengar. Din andra kompis kanske har det sämre än vad du har?

Det finns alltid dom som har det bättre och dom som har det sämre än vad du har.

Kommenterarens avatar

Jag tror inte du hinner läsa allas kommentarer men jag vill ändå skriva..
Jag är 14, jag sparade pengar och huxflux i mars iår kunde jag köpa min älskade kamera (canon 450d). Jag var överlycklig & vi var oskiljaktiga enda tills jag sålde den för en månad sen, jag visste att mamma & pappa skulle t new york och där är det ganska billigt med kameror. Just i den vevan jag tänkte lite mer på vad jag skulle köpa till min kamera och så så kommer pappa upp på mitt rum en dag & säger att han hade en idé. bara en idé, jag kunde sälja in älskling så skulle jag få ihop tillräckligt mycket pengar till canon 60d och thamron 90 mm som jag ville, dom skulle köpa det i new york & jag hopa på idén dirket med att dom skulle köpa 60d till mig i new york, dom kom hem igår med kameran och jag har redan varit ute och fotat fast jag bara vakna för någon timme sen.
Det är så mycket nytt och det är en galen känsla att bara veta att den är min, (jag är lite extra stolt för jag betala den helt sälv).
men till alla, jag får 750 kr i månadspeng det ska räcka till nästan allt förutom mobilen den betalar mamma & pappa. Jag spara 250 kr varje månad & var väldigt sparsam. Men jag har inte missat ett enda disco denna terminen (typ 5 st) och dom kostar minst 500. Jag kan inte säga att jag är en snål typ som aldrig bjuder, för det gör jag alltid. Men om man bara tar dom där små pengarna kanske som man får från farmor och farfar ibland ( 50 kr dit & 50 kr hit) så blir det mycket pengar och man ser hur det växer. Jag är ocksåbarnvakt och där får jag i snitt 300 kr i månade extar. visst jag tjänar bara 30 kr/h men jag är så glad för att få ha ett extrajobb fast man har så mycket i skolan så går det ihop, iaf oftast…

Kommenterarens avatar

Jag tror inte du hinner läsa allas kommentarer men jag vill ändå skriva..
Jag är 14, jag sparade pengar och huxflux i mars iår kunde jag köpa min älskade kamera (canon 450d). Jag var överlycklig & vi var oskiljaktiga enda tills jag sålde den för en månad sen, jag visste att mamma & pappa skulle t new york och där är det ganska billigt med kameror. Just i den vevan jag tänkte lite mer på vad jag skulle köpa till min kamera och så så kommer pappa upp på mitt rum en dag & säger att han hade en idé. bara en idé, jag kunde sälja in älskling så skulle jag få ihop tillräckligt mycket pengar till canon 60d och thamron 90 mm som jag ville, dom skulle köpa det i new york & jag hopa på idén dirket med att dom skulle köpa 60d till mig i new york, dom kom hem igår med kameran och jag har redan varit ute och fotat fast jag bara vakna för någon timme sen.
Det är så mycket nytt och det är en galen känsla att bara veta att den är min, (jag är lite extra stolt för jag betala den helt sälv).
men till alla, jag får 750 kr i månadspeng det ska räcka till nästan allt förutom mobilen den betalar mamma & pappa. Jag spara 250 kr varje månad & var väldigt sparsam. Men jag har inte missat ett enda disco denna terminen (typ 5 st) och dom kostar minst 500. Jag kan inte säga att jag är en snål typ som aldrig bjuder, för det gör jag alltid. Men om man bara tar dom där små pengarna kanske som man får från farmor och farfar ibland ( 50 kr dit & 50 kr hit) så blir det mycket pengar och man ser hur det växer. Jag är ocksåbarnvakt och där får jag i snitt 300 kr i månade extar. visst jag tjänar bara 30 kr/h men jag är så glad för att få ha ett extrajobb fast man har så mycket i skolan så går det ihop, iaf oftast…
kram Elin i skåne

Kommenterarens avatar

Själv mår jag som bäst när jag vet att jag köpt något dyrt helt själv, som datorn t.ex. Det är väl en del av att växa upp kanske ;D

Tycker det inte finns något särskilt attraktivt med yngre människor som bara ska ha, ha och ha.

Kommenterarens avatar

Håller med, speciellt att alla kompisar i skolan får så mycket, känns det som. Jag kommer ihåg när man var liten och satt och jämförde alla julklappar… Usch vad hemskt det var. 😛

Kommenterarens avatar

Håller med, speciellt att alla kompisar i skolan får så mycket, känns det som. Jag kommer ihåg när man var liten och satt och jämförde alla julklappar… Usch vad hemskt det var. 😛

Kommenterarens avatar

Himla bra skrivet Elin 🙂
först tänkte jag, "äh, jag läser första spalten och sen orkar jag inte mer" men jag blev lite fast och läste allt 😉 haha

Kommenterarens avatar

Detta inlägget gillades! Det är så många som lever i det blå och tror att man kan knäppa med fingrarna för att få allt man vill ha. Det du skriver är verkligheten för mååånga! 🙂

Kommenterarens avatar

Nyttigt inlägg!

För 6 år sedan, när jag var 12 år hade jag turen att få min första kompaktkamera av pappa för att han hade fått den av en säljare på hans jobb.

Men till min systemkamera sparade jag ihop pengar till själv.

Jag tror att man kan bli fotograf i vilken ålder man än är i, för ju äldre man blir desto mera ändrar man bildseende. 🙂

Kommenterarens avatar

fina fina elin! jag önskar att mitt 13-17-åriga jag hade fått möjligheten att läsa detta inlägget. du gör det så himla bra och jag är helt övertygad om att du hjälpt många genom att skriva detta inlägg.

storstor julkram!!!

/Nathalie

Kommenterarens avatar

Jag håller helt med! Jag har också köpt all min kamerautrustning själv, det i sig ger en kick tycker jag. Att man kan göra så att man får något så fint på egen hand inte bara få 😛

Och är man så ung är inte en systemkamera ett måste, det gäller ju att man ska använda den också… 😛 🙂

Kommenterarens avatar

Detta kan vara det bästa inlägget du skrivit, jag håller med dig i allt du skriver. Och den här köphetsen blir ju så tydlig i juletider..

Kommenterarens avatar

SÅ sant! Jeg kjøpte speilreflekskameraet (systemkamera) mitt i fjor høst, etter å ha jobbet hele sommeren. Jeg tror egentlig det bare er sunt å jobbe for ting, da setter man kanskje litt mer pris på det også!

God Jul, du er flink!

Kommenterarens avatar

Tyvärr framgår det av många bloggare att pengar är en självklarhet. Något som väl alla har extrem tillgång till, eller!? Jag har turen att ha det bra ställt, men jag är också envis med att VILJA köpa mina EGNA saker. Alla borde läsa ekonomi i skolan och få insikt i hur mycket allting kostar. Hur mycket ens föräldrar faktiskt sponsrar en med. Då blir man givmild och inser att man måste jobba själv…

Kommenterarens avatar

TACK!
Du gav mig just tillbaka hoppet om att en gång i framtiden bli en frilands fotograf! 🙂

Kommenterarens avatar

Jag önskar att fler personer hade haft möjlighet till att läsa det här inlägget, speciellt föräldrar. Nu har ju julafton varit, och kollar man facebook ser man att var och varannan tackar jultomten för sin systemkamera eller iphone 4. Jag fick en kamera, men inte en systemkamera och utan de möjligheter till manuella inställningar som jag hade hoppats (det blev en olympus sp-800uz)(senare kom det fram att pappa minsann hade trott att detta skulle vara som en systemkamera men i kompakt format, men nejdå, så jag tycker faktiskt lite synd om honom), men jag är glad ändå. På det här sättet kan jag fota, fota, fota allting jag ser utan att måsta fota exakt allting seriöst och så kan jag börja spara för att någongång i framtiden kunna köpa mig en system av lite bättre kvalitet. Utan att ha läst ditt inlägg skulle jag kanske vara en liten gnutta besviken, men som det är nu kan jag bara tänka på hur mycket jag faktiskt älskar mina föräldrar <3

Kommenterarens avatar

så himla bra skrivet! Jag fick min systemkamera i sommras. Det är min bästa väns gamla som hennes pappa har haft innan henne så den är absolut inte ny. Min vän fick en ny i studentpresent och visste inte vad hon skulle göra med den gamla, så jag fick den. Hade det inte varit så hade jag fått spara ihop till en själv. Jag hade redan börjat spara och de pengarna har jag använt till olika fototillbehör nu.

Kommenterarens avatar

sjukt bra inlägg!!!! Jag dör när jag hör att mina kompisar får onepice, systemkamera, uggs, dyra märkeskläder, macrolinser till kameran, ritplatta i photoshop etc etc etc… och en av mina kompisar önskade sig egen domän till sin blogg!! :O hon har typ 30-40 läsare om dan och hon fick de.. sjuuuuuuuuuuuuuuukt. Förra året fick jag två st björn borg trosor av pappa och 500 kr av mamma, min föräldrar är skilda och mamma har verkligen lite pengar :S

Kommenterarens avatar

Tack Elin för detta inlägg!
Själv använder jag en usel kompaktkamera som snart faller sönder och du fick mig att inse att jag ska va glad för att jag har den.
Jag drömmer om en digital systemkamera och ibland tänker jag bara: jag kommer aldrig få den där kameran!
Men jag ska fortsätta att försöka :]

Kommenterarens avatar

man mår verkligen inte bättre av fler prylar i längden, man blir bara girig och ska ha mer.. :S

Kommentera