Om det förflutna

184


Har du känt dig osäker om dig själv?
Om du har det, hur har du gjort för att det osäkra ska försvinna?
Hur har ditt liv förändrats de senaste 5 åren?
Hur hade du det i skolan i tonåren?
…alltså var du populär, hade många kompisar eller tvärt om? Skolka du nå? Gick på massa fyllefester och skötte inte dig, eller var du en sådan som skötte dig bra och så. Har det isåfall påverkat mycket om hur du kunnat bli en sådan fantastisk person med sådan begåvning som du är idag?

Jag var aldrig populär i skolan.
Visst hade jag vänner, men de gick inte på samma skola som mig, så de var som i ett annat liv. För alla tjejer med "det" var jag den tråkiga blyga tjejen borta i hörnet och jag trivdes med det.
Jag hade aldrig något problem med att jag inte ville supa skallen av mig på fredagkvällarna, smygröka eller hänga efter killarna i nian. Jag ville hellre leka lejonkungen med min lillasyster, stänga in mig på mitt rum och rita och titta på Sagan om Ringen.

Jag var väl vad man kallar tönt..? haha, men det var en tid i livet som jag ler åt när jag tänker på det. Kanske inte för att jag lekte Lejonkungen, utan för att jag var så stark i mig själv att jag inte brydde mig om vad jag tillhörde för "rankning" i skolan eller vad de andra gjorde, utan hellre var mig själv och gjorde min egen grej utan att hymla med det.
Det är i alla fall något som jag aldrig ångrat.

Nä i högstadiet var jag fortfarande ett barn – så gott som bekymmersfri.
Skolkade inte, drack inte, rökte inte, var inte ute på nätterna, gjorde mina läxor och älskade att måla.
Sen kom jag ju förstås också till den punkten i livet där det blev osäkert och jag började göra utflykter. Detta inträffade först i gymnasiet då den så kallade "tonårsverkligheten" kom i fatt mig.
Och allt blev väldigt väldigt osäkert.

Jag fick för mig att jag inte dög. Att jag var mindre värd än alla andra. Att ingen brydde sig om mig. Att ingen såg mig. Att jag var ful. Att jag var tjock. Och det värsta  var att det kändes som det aldrig skulle bli bra igen!

Jag började göra en massa dumheter.
Jag höll inte "du ska senast vara hemma"-tiderna. Jag fattade en massa dumma beslut. Jag hängde kvar vid en kille som inte var bra för mig, bara för att jag var i sånt behov av bekräftelse. Jag skolkade från skolan. Jag smög hemifrån mitt i natten när mamma och pappa låg och sov…..

Det enda som var bra, att jag hade utvecklat nån sorts "anti alla andra"-grej mot alkohol, rökning och snus. Jag har fortfarande aldrig rökt eller snusat och vet säkert att jag heller aldrig kommer att göra det.
Min första cider drack jag dock när jag var 17 år. Sen testade jag mina gränser när jag var omkring 18. En sen alkoholdebut som bara resulterade i två stycken vansinnesfyllor och sen var jag mätt. 
Jag hade lekt klart helt enkelt.

Well… när jag tänker efter så var jag inte den ungen som gjorde någon extrem revolt.
Visst, vi bråkade och mina föräldrar var – enligt mig – dum i huvudet vissa gånger, men ja….
Allting gick förhållandevis milt tilll ändå…

Jag tror att allt egentligen handlar om trygghet.
 Ni vet…. föräldrarna har ju alltid varit ens stadiga punkt i livet och plötsligt vill man inte veta av dem längre? Inte undra på att man känner sig osäker när man slår dem ifrån sig – den enda trygghet man dittills haft?

Jag har haft dåligt själförtroende – svar ja. Jag har varit oerhört osäker.
Men någonstans på vägen lyckades jag få tillbaka den där stadiga grunden som man måste ha i livet (yes jag snackar om trygghet nu också). Jag träffade Erik. Jag flyttade hemifrån…. och äntligen kunde jag "ta tillbaka" min familj igen.
Sen dess har jag mått bra.
Livet återfick sin balans.

Tyvärr är det ju någonting som alla går igenom. Alla måste lämna sina föräldrar för att (förhoppningsvis) ta dem tillbaka. Och det ÄR jobbigt. Allt BLIR jobbigt, för man vet inget om sig själv, inget om det verkliga livet….
Alldeles ensam ute i världen….

Och tyvärr måste jag säga att tonårslivet inte går ut på att övertyga sina föräldrar om att de har fel. För de har inte fel… Haha. Hur förbannad du än är för att du inte får hälsa på den där nätkillen. Eller att de vägrar köpa den där kameran till dig. Eller att du inte får gå på den där festen… sova borta…. och dittan och dattan…. allt är för ditt eget bästa! Det är faktiskt sant.

Och någonting annat  som också är sant är att alla blomstrar en dag.
Du kanske var tönt i högstadiet som jag?
Du kanske var den osynliga i gymnasiet som jag?

Men nu är mitt liv jättebra. Jag vet vad jag är för någon. Jag vet vad jag håller på med och varför jag gör det. Jag behöver inte leta bekräftelse i omgivningen för att veta att jag duger.

Jag vet att det är många som ser upp till mig och jag vill bara säga att…. den lilla osäkra osynliga blyga Elin… hade blivit väldigt förvånad om hon visste att hon en dag skulle bli en förebild.
När man är nere i träsket så tror man inte att man kommer upp.
Men så plötsligt sitter jag här?

Och det där fula ansiktet som jag såg i spegeln…. är faktiskt jävligt unikt.
Väldigt söt, är vad jag är. Till och med snygg. Och min personlighet är det bästa jag har.
Jag älskar min familj. Jag har underbara vänner och en pojkvän som jag vill dela mitt liv med.
Jag är begåvad, klok och jäkligt smart… 😉 

Det är så jäkla skönt att äntligen förstå värdet i en själv.
Mitt liv är ju hittills en liten solskenshistoria trots allt.
Jag ser inte tillbaka och ångrar saker jag gjort och jag brukar inte fundera över det som varit heller (vilket gjorde det ganska svårt att skriva den här texten, eftersom faktiskt glömt av hur det var).
Jag ser det som en knuff i baken… det gjorde ju mig faktiskt till den människan jag är idag och som jag är nöjd med att vara.

Och alla som tyckte att jag var en tönt och så fruktansvärt blyg, tråkig och konstig kan hålla käft, för jag är jävligt cool och tror ärligt att jag har åstadkommit grymt mycket mer i mitt liv än vad de någonsin kommer att göra! Hah-aaaa…. 
Så nu har jag gjort upp 😉

O c h   N e v n a r i e n   l e v d e   l y c k l i g   i   a l l a   s i n a   d a r . .
S L U T !

Typ…

ANDRA FRÅGOR

Har du några komplex?
Jag har haft komplex. För både det ena och det andra. Och det tredje.
Har dock insett att det är mer värt att fokusera på det som är bra, istället för det som är dåligt.
Positiva tankar ger alltid positiva känslor!

Vad är du mest nöjd med över dej själv?
Mina ben är jag sjukt nöjd med. Har dock bara varit medveten om dem i ca ett års tid – tror jag har gömt dem i för stora brallor eller nåt 😉
Mina ögon (främst färgen) och ögonbrynen (som är i sin naturliga form) har jag dock alltid tyckt om.

Hur gör du när riktigt nära vänner sviker?
Stöter bort dem. Nära vänner sviker inte och gör de det, så är de inte nära vänner längre.
Jag kan inte säga att jag har varit med
om något praktexempel inom ämnet, men de som betett sig mer eller mindre åt det hållet, har inte längre tillgång till den djupa inre delen av mig. 
Jag kan förlåta och umgås, men de kommer aldrig nära igen.

……
Följdfrågor?
Orkade ni ens läsa?!?! HAHA!

184 responses to “Om det förflutna

  1. Klart man orkar läsa ditt inlägg, DU har ju kämpat med det.

    Och jag tycker att det var väldigt väldigt bra skrivet av dig, För ungefär är mitt liv så nu. ( men jag är lite efter, Så det kan ju fortfarande ändras) Jag är också den där tysta "egna" tjejen. Men de tär något jag trivs med och jag har ju vänner.

    Blir så himla glad över att veta att någon annan haft det likadant, Och jag hejar enormt på dig för din framtid!

    Hoppas du få ett UNDERBART liv Elin!

    // Emelie.

  2. Jag känner igen mig lite i hur det var i högstadiet 😛 Jag var nog en tönt jag med, men jag brydde mig inte heller.. Jag hade kompisar och jag hade roligt och trivdes med mig själv! Väldigt roligt att läsa i alla fall! 🙂 kramar

  3. Läste alltihop, och du ska vara jättestolt att du kom igenom allt sånt där! 😉

    längtar själv till jag går ut högstadiet..

  4. Kan känna igen mig rätt mycket i det du skrivit, fast jag var verkligen inte lika stark. Visste länge inte vad "min grej" var, utan gick omkring och var förvirrad och vilsen mest.

    Men insåg, precis som du har gjort, att det är viktigast att vara positiv och lycklig i slutändan 🙂

  5. Jag kan relatera till mkt av det du skriver, o ja, jag orkade läsa =)

    Visst jag har aldrig gjort saker mot min vilja, för jag har också tyckt att jag är stark o inte låter mig påverkas av ett grupptryck (ingen rökning, ingen alkohol o strula med olika killar varje vecka). Har faktiskt aldrig haft en revolt. Ibland önskar jag att allt inte varit så kontrollerat, att jag hade vågat lite mer… kanske hade fått mer kött på bena då. Jag är tillfreds med mitt liv just nu, men framtiden är runt hörnet o det skrämmer mig lite faktiskt..

  6. Jag läste igenom alltihopa, och man blev så himla glad utav det! Såna underbara funderingar och reflektioner. Det är så himla sant, vartenda litet ord.

  7. Jag läste allt! 😀

    Det va inte så farligt långt ^^

    Jag tycker det va jätte bra skrivet! Super!

    Man fick sig en tankeställning :>

  8. Jag gillar verkligen hur du är.Det bästa är att du inte verkar fejk, du är liksom dig själv och vågar stå på det. Sån ska jag också bli.

  9. Joda, jag orkade läsa 🙂

    För mig var det ett bra inlägg! Fick tårar i ögonen när jag såg.. "alla blomstrar en dag..". Jag hoppas verkligen att det är sant. För mig just nu är det den där jobbiga tonårskrisen 🙁 Gråter varje dag, för varje dag känns.. uselt!

  10. Joda, jag orkade läsa 🙂

    För mig var det ett bra inlägg! Fick tårar i ögonen när jag såg.. "alla blomstrar en dag..". Jag hoppas verkligen att det är sant. För mig just nu är det den där jobbiga tonårskrisen 🙁 Gråter varje dag, för varje dag känns.. uselt!

  11. jag känner verkligen igen mig själv i den där högstadiegrejen. jag är alltid den blyga tjejen. men ditt inlägg får mig att må så himla bra! tack!

  12. Väldigt intressant läsning. Måste säga att när jag läser det så känner jag att det finns hopp för mig med 😀

    Är också den där blyga tjejen som inte festar och håller sig för sig själv. 😀

    Och såklart orkade man läsa! 😀

  13. Wow 🙂 Det tog ett tag att läsa och ta in. Men jag måste säga att jag känner igen mig i en hel del som du skrev.

    Inte hörde jag heller till de populära i högstadiet , men jag trivdes bra ändå. Eftersom jag hade mina vänner. Vi var ett starkt gäng , det är vi än idag men en del personer har bytts ut mot andra.

    Ännu idag i vissa situationer kan jag känna mig osäker på mig själv och ja, jag har även lite dåligt självförtroende. Men det blir bättre och bättre med tiden. Och redan nu i höst har jag gjort stora framsteg , jag flyttade hemifrån till en viss del. Och började i en ny skola där jag i princip bara var ytligt bekant med 2 personer när skolan började. Nu som då kommer det över mig och jag skulle helst vara 5 år igen och få krypa upp i mammas famn och gömma mig. Men det går ju inte alltid.. Men jag har min familj, min pojkvän och mina vänner som mitt stora stöd. 🙂

  14. Haha, det är som om du läser upp min livshistoria där i början – helt sjukt. Jag var en tönt i högstadiet, den som lekte spion och polis (eller vad man ska kalla det – csi? xP) i sjuan och åttan med mina vänner istället för att sminka mig, jag drack alkohol första gången vårterminen i tvåan i gymnasiet (17 år!) och hade innan dess haft strikta regler om att inte dricka alls. jag har aldrig rökt elelr snusat eller något sånt. i början av gymnasiet gick jag från tönt till osäker. min tonårsrevolt infann sig nog snarare i ettan av gymnsiet. jag höll också fast i en kille som är ALLT annat än bra alldeles för länge! och det är först nu, i slutet av trean, som jag börjat kunna uppskatta mig själv, stå för den jag är, tycka om mig själv osv.

    det DU skriver HÄR är en kick i baken! haha. tack, typ.

  15. Det där du gått igenom är nog ganska standard för kids runt om i landet. Jag närmar mig trettio (gulp!) nu och känner precis igen mig i det du skriver. Osäkerheten, revolten, snälla flickan som ändå vill göra dumheter osv. Men man landar och inser att allt det där som var så viktigt då inte spelar någon roll.

    Ps. Gillar du rock så gillar du kanske min blogg. Brukar du ta med kameran på konserter? Det verkar ju strängt förbjudet?

  16. Nice. Har följt din blogg ett tag nu pga av fotograferandet. Är själv fotograf. Jag gillade ditt inlägg, du har säkert hjälpt många unga tjejer med det.

    Kram, Soffan

  17. Jättebra skrivit, känner igen mig själv i vissa delar av det du säger, klart ja läste alltihop, super, go go Elin! 😉 🙂

  18. Jag känner igen mig i det där, jag var också den blyga tjejen som knappt syntes. Har också varit anti till rökning och snusning. Har aldrig supit men kan dricka numera, men gjorde det inte innan jag var 17…

    Jag tror också på att familjen påverkar en, min familj (ocj släkt) har varit den trygga punkten i mitt liv genom hela högstadiet.

    Jag orkade läsa, det gjorde jag, och jag kände igen mig..

  19. Jag känner igen mig i det där, jag var också den blyga tjejen som knappt syntes. Har också varit anti till rökning och snusning. Har aldrig supit men kan dricka numera, men gjorde det inte innan jag var 17…

    Jag tror också på att familjen påverkar en, min familj (ocj släkt) har varit den trygga punkten i mitt liv genom hela högstadiet.

    Jag orkade läsa, det gjorde jag, och jag kände igen mig..

  20. När jag ser ett sånt här inlägg är jag så himla glad att jag prenumererar på din blogg! Jag är nu i samma sorts problem som du har varit i och försöker ta mig ur den. Det går, men det går sakta. Du ger mig hopp!

  21. Bra att du är en förebild för unga människor! Själv var jag aldrig blyg på högstadiet eller gymnasiet. Jag har nog gillat att synas och stå i centrum, varit clownen i klassen och det är kanske därför jag läser till lärare, men alla vi är olika och det är ganska häftigt!

    Bra att du har skrivit av dig nu, var roligt att läsa..det är nästan så att man kan föreställa sig var du sitter i klassrummet!

    You go girl, förresten glöm inte att höra av dig när du är redo/har tid att fota mig som du har "lovat", om du nu kan nån gång i framtiden och om du inte är alltför upptagen med alla projekt!

  22. orkade läsa allt och så fruktansvärt bra skrivet. 🙂 jag försöker komma över alltig jag inte är nöjd med – vilket är en hel del. andra dagar är bättre än andra. jag måste väl vara nöjd för jag har det så mycket bättre än vissa andra och det är jag glad över även om det – ändå – kunde varit bättre på vissa håll.

    håller med dig om allt det där du skrev och det där om att du var söt, snygg och en förebild oxå. 😉 haha. =)

  23. Å, vad jag blir glad över att läsa dina svar. Jag hoppas att många yngre tjejer (ja, kilalr också såklart!) läser och tar det till sig. Så att de inser att livet inte är slut i högstadiet/gymnasiet.

    Det var med ett leende jag läste dina meningar, med den tanken att du säkerligen har många yngre läsare och att du kan göra mycket för dem. Det gör mig glad.

  24. Fint skrivet.. tror många håller med och känner igen sig i dig =) Iallafall jag… när jag tänker efter så var jag töntig i högstadiet.. hade flera vänner i klassen som inte var dom där "coolaste i klassen"..dom hängde jag med..och har fortfarande kontakt med idag..de är dom som betyder.. de som rökte och söp har det gått sämre för idag., är glad att jag inte sprang efter dom.. jag har blvivit en bättre människa och känner mig också snygg =D vilket jag inte gjorde förr.. har lyckats få en het pojkvän (trodde jag aldrig förr) också som bekräftar och får en att må bra 😉 sånt är allt som betyder… Ha de bra Elin =)

  25. Din blogg är den enda jag orkar läsa hela texten när du skriver långa inlägg! MER NEVNARIEN ÅT FOLKET! 😀

  26. klart det att man "inte får för föräldrarna" är för ens eget bästa, dt tror jag de flesta förstår.. men hela grejen med tonårsperioden(krisen?) är också att bryta regler och göra tvärtemot vad man ska och får, att få leva och upptäcka – ta lite risker. för riskerna är man nog medveten om, förhoppningsvis. jag satte mig tex på tåget och firade nyår med en random kille i göteborg, det var något jag absolut inte fick göra för mina föräldrar – därför var jag tvungen att göra det. jag visste att det kunde sluta rent åt skogen men jag kommer minnas det för resten av livet, det var galet och bra.

    men du har ju rätt, det är klart 🙂 bra skrivit och intressant att läsaaaa 🙂 gött

  27. Sjuukt bra skrivet Elin! Känner igen mig såå mycket! Det är så skönt att komma fram till faktumet att man är bra på många sett! Att bli nöjd med nåt man gör osv 🙂

  28. Självklart orkade jag läsa! Du skriver mycket sällan något helt utan värde, dina ord är alltid läsvärda.

    jag har verkligen inget bra självförtroende, jag en otroligt dålig självbild och trycker ofta ner mig själv medvetet för att inte riskera att verka som om jag faktiskt tycker att något jag gör är bra – slav under jantelagen är bara förnamnet. jag är väl också ganska annorlunda, inte så lätt att förbise utan någon man gärna stör sig på (ett år yngre än alla och bra i skolan – bara en sån sak). och det är inte lätt…

    men du ska veta att det känns otroligt skönt att läsa att även en så cool tjej som du varit nere i det där "träsket"! inte alltför sällan känns det väl som att man själv är där, alltid har varit och kanske alltid kommer förbli. och att alla blomstrar en dag var så jäkla skönt att höra… visst, jag lär väl få vänta på min dag, men ändå! ;D

    tack för en otroligt bra blogg! du brukar ofta inspirera och muntra upp, och nu kunde du till och med inge lite hopp hos en uppgiven pusslare.

    stor kram på dig tjejen! du är grym! <3

  29. Mycket bra skrivet Elin och jag känner igen mig i så mycket du skriver. Det är det här som du blir så omtyckt för, du vågar skriva precis vad du tänker och känner och du skriver bra så man orkar läsa! Man förstår att du blivit så stor inom bloggvärlden 🙂

  30. rådiggar den där vänstra bilden på dig, så snygg. 🙂

    och ack vad jag känner igen mig i din historia.. jag var nästintill precis likadan när jag var yngre, och idag är jag så nöjd med mig själv och mitt liv, precis som du skriver att du är. det är roligt och härligt att läsa om människor som gått igenom liknande saker som en själv.. 🙂

    tusen tack för en toppenblogg ! keep it up tjejen. 😉

  31. Ja Elin, vad ska man säga, du är grym helt enkelt!! På sätt och vis är det skönt att läsa det här om dig..för jag är på god väg mot ett bättre mål..jag har alltid varit en tönt, fortfarande kanske. Dricker i princip aldrig, tycker inte om att festar..men jag är bra, för jag är så snäll och omtänksam, älskar att skapa (scrapbooking) och ja, sen jag börjat träna känner jag mig iaf lite snyggare också! Gosh vad jag älskar din blogg!

  32. haha det är mina bilder! 😀 aja men jag kan säga att jag måste någ läsa inlägget ofta och tänka igenom det så jag någon gång respekterar mej själv..

  33. Du är en som jag ser upp till Elin. Har känt dig sen barnsben, du har alltid varit en bra vän till mig och till alla, och det är DU, och kommer alltid att vara<3 Jag är glad för din skull, jag önskar dig all lycka gumman. LOVE U

  34. tack, elin. det värmer riktigt mycket att få veta att det kommer komma bättre tider för en, fastän man inte vet om det ännu.

    jag känner igen mej, men jag har iofs nte vänner överhuvetaget… men strunt samma.

    jag tror att detta inlägget har stärkt många, mej har det iaf stärkt. och jag hoppas att du förstår det, för det är verkligen något du ska veta.

    än en gång, elin. TACK!! (L)

  35. du är fucking bäst! 🙂 hade precis skrivit ett inlägg från hjärtat när jag läste detta, från ditt hjärta. ett helt annat slags inlägg, men åt samma håll. kram tjejen!

  36. väldigt bra skrivit och klart man orkade läsa allt! kan faktiskt erkänna att jag heller aldrig rökt eller snusat och har hoppat upp en klass så går i nian nu. på min skola MÅSTE man nästan röka eller snusa och det finns folk som har försökt tvinga mig, men jag står på mig och vet att jag inte vill bli som dom. lägger pengar på annat istället. tur att det finns förebilder som du som heller aldrig rökt eller snusat :}

  37. självklart läser man hela =)

    Mycket bra inlägg 🙂 Viktigt också att skriva sånt här inlägg då man lär sig mer om dig ,och du visar dom som tror man måste supa och hålla på för att bli något – att så inte är läget!

  38. Jätte bra skrivet! Jag kände igen mig i mycket utav det du skrev, bland annat att jag också är imot alkohol och tobak osv. Dem i min klass förstår sig inte riktigt på mig, eftersom jag är imot det och dem varje helg super sig packade. Men jag står för vad jag tycker och ska ALDRIG, verkligen ALDRIG falla för något grupptryck! 🙂

  39. Bra skrivet Elin! De flesta känner nog igen sig i hur delar av din uppväxt varit. Jag menar, alla bryter någon gång ihop och gör saker man inte ska, eller känner sig osäker på vem man är iallafall.. Men efteråt blir det ju så jävla mycket bättre! Äkta självsäkerhet är otroligt. Att ha sina fötter på en stadig plattform är ett måste om man ska leva som man vill, göra det man vill, se ut som man vill och inte bry sig om vad andra tycker.

  40. Klart man orkar läsa.

    Jag har nog sveriges sämsta självförtroende. Men efter att ha läst din text mår jag genast bättre och ser livet lite ljusare.

    Tack <3

  41. Det känns ganska skönt att läsa att någon annan har känt det som jag. Eftersom jag senast igår trodde att det aldrig någonsin skulle bli bra. Jag står nog fortfarande fast vi det, eftersom jag inte riktigt kan se hur saker ska bli bra. Jag kan inte se framför mig att jag någonsin kommer kunna säga någonting bra om mig själv. Hur lär man sig att tycka om sig själv, när inte ens lilltån duger?

    kram på dig

  42. Orkade minsann läsa allt 😉

    Var skönt att läsa såna tankar, då jag tror många liksom jag känner igen sig i mycket. Speciellt den där delen om att känna trygghet när man träffat någon, och det där med att ha bättre kontakt med sina föräldrar kanske när man väl har flyttat hemifrån.. Och visst har man känt sig osäker så så många gånger, och ibland går/är allt fel, men oftast vänder det och förhoppningsvis åt det bättre hållet.

    Hoppas allt är fint med dig söta Elin, hoppas vi ses nån gång snart igen! 🙂

    Kramar om

  43. Brukar inte läsa sånna långa inlägg men jag började läsa och va tvungen att läsa klart. Väldigt starkt av dig =)Ha det bra, kram

  44. Weeell, självklart läste jag hela!

    jag har den perioden nu i skolan. du vet, "poppulära" och "nördar" Det är jätte jobbigt eftersom min bästa kompis gick med i det poppulära gänget och jag blev liksom "kvarglömd" Och nu säger hon att jag måste välja "nördarna eller oss" Det är verkligen skitjobbigt. Men jag vet inte vad jag ska göra.. ibland känns livet bara så hopplöst.

  45. man började läsa, och kunde inte sluta! du ger hopp till ungdomen (Y)! haha & såklart, du är grym på bilder och allt annat du pysslar med, keep it up 😉

  46. självklart orkade man läsa allt! 🙂

    och du skriver väldigt bra tkr jag, och det "kändes bra" att läsa det där. 🙂

    Fortsätt med det du gör! 😀

  47. Jag vill bara säga tack. Tack för en underbar blogg som inspererar, tack för att du tog upp det här ämnet och tack för att du tänker som jag. Det finns så mycket man inte upptäckt än och livet går inte ut på att supa sig full varje helg. Jag umgås utan alkohol och trivs med det. Jag beundrar dig och hoppas att du förstår hur mycket tjejer du inspererar. Tack Elin!

  48. Elin, du får mig att tänka på en sannsaga och du är ett utmärkt positivt exempel för massor av unga människor.

    GRATTIS till både dig och mig. Nämligen inte ofta jag verkligen gillar någons blogg som din!

  49. Det där var riktigt bra skrivet, Elin! Du är en bra förebild för dem som har det svårt/svårare.

    Man kan faktiskt få det bra, även om man inte tror det själv när man mår dåligt, och bara genom att läsa din text tror jag att många redan mår mycket bättre.

    Och det är sant som du säger, man ska fokusera på det som är bra, istället för det dåliga.

  50. Oj, vilken tid du måste ha lagt ner på att berätta. Wow. Intressant att få veta mer om dig och hur du var innan den Elin vi ser i bloggen, det känns som att man lär känna dig lite mer.

    Sedan måste jag säga att jag kände mig lite träffad av din text – jag kände igen mig så väl. Antar att alla känner sig lite vilsna där i högstadiet osv. men jag kände att det hade kunnat vara jag. Men precis som du säger så blommar man väl ut förr eller senare och jag har nog funnit min trygghet också 😉

  51. Haha ja jag orka läsa 🙂 Väldigt bra skrivet! Kände igen mig i mycket. Du har kommit längre inom vissa punkter inom insikt om dig själv. Vi må vara lika gamla men jag tror din text där hjälpte och var bra för mig att läsa. Tack! 🙂

  52. Ja de var verkligen ett långt inlägg:)

    Jag skrev en inlägg om komplex igår, de e en sak som alla har även om man inte tror de. Skrev lite om vad ja har för komplex och vad jag har haft komples för innan. Ganska löjligt när man läser de egentligen 😛

  53. Elin, du är en sån bra tjej! 🙂

    Känner igen mig lite i din situation, en blyg tjej och dåligt självförtroende. Men det är också mitt förflutna. Idag är jag inte alls lika blyg och jag har ett mycket bättre självförtoende och allt vände ganska snabbt och jag undrar idag varför jag hade så dåligt självförtroende, varför jag var sådär blyg?

    Du har så rätt i att alla har en sån period, men att den går över. Det är bra att du som är en så stor, känd bloggerska skriver om detta, för det kanske får fler tjejer att inse att de inte behöver tänka så negativt om sig själva!

    TACK ELIN

    – för att du finns och för att du kan! 🙂

  54. Jo de e klart, man måste ju inte "hata" den delen, de e ett starkt ord:P Men att man tycker att något ser fel ut och man tycker mindre om just sina lår till exempel under en längre tid. Men egentligen så ska man vara stolt över hur man ser ut för alla är unika. Och ofta så är de bara en själv som tycker att till exempel ens lår ser stora ut och alla andra tycker att man e töntig:) Man brukar tappa komplex efter ett tag men ofta så ser man något någon annanstans bara för de. Men alla tycker ju inte likadant såklart om komplex o så:) Dom som är stolta över sig själva ska vara glada och uppmuntra andra! Du har ju inget att klaga över:) Look amazing as always! Älskar din stil, riktigt cool!

  55. sjävklart så är de svårt att säga vad ett komplex är egentligen.. ? är de att man hatar något på sin kropp eller är det att man gillar något mindre och försöker dölja eller få de att se bättre ut?.. uuh.. De finns så mycket man kan säga så man blir ju snurrig:P

  56. Fasiken va kul att få läsa något sånt här om någon som man ser upp till! Det får en att tänka att man verkligen borde se saker på ett ljust sätt och att jag nog är ganska grym egentligen 😀 tack elin!

  57. Klart jag orka läsa ditt inlägg.

    Det får mig att tänka tillbaka på min egen skoltid. Något som jag inte vill komma ihåg, även om det finns där.

    Tack för att du finns och delger oss dina tankar.

    Många varma kramar till dig!

  58. Det är sånt här jag tycker är intressant att läsa! Och jag känner igen mig i det du skriver om. Jag har själv alltid varit rätt blyg. Tidigare har jag inte förstått mitt värde. Det är först nu i gymnasiet som jag har utvecklats till att se hur bra jag verkligen är.

    Heller har jag inte druckit i tidig ålder, eller haft någon somhelst tonårsrevolt som de flesta andra. Jag valde att inte följa mina kompisar när de valde att göra alla dumheter i slutet av högstadiet, och det är jag riktigt glad över!

    Du är en ascool tjej och du är verkligen en mycket bättre förebild än många andra kända bloggerskor. 🙂

    Keep up the good work 😉

  59. Det där var riktigt jävla bra skrivet! Du har så rätt så, du är bra, du är snygg och du är du..

    Jag är salig, blir så rörd av att läsa detta och samtidigt inspirerad. Yo go girl, haha 😉

  60. Du borde ha stående ovationer! För fyfan vad bra skrivit. Det är helt galet. Texten var gripande, men ändå fin. Förstår du hur jag menar? Du är verkligen unik Kero, och som du säger alla människor har och är unika på sitt sätt det gäller bara för dom att hitta de, var sak har sin tid innan man en dag inser vad som faktiskt är bra. Man går igenom stadier i livet som kan verka som ett riktigt fall.. Som att allt bara brister och bitar försvinner. Men sen en dag…

    Du har en galen talang, skriftligt, fotografiskt och målarmässigt! Du är unik Kero, det är du!

  61. Du har så rätt så rätt. Undrar vad som gör att man utvecklar en sådan anti-dricka-röka grej. Det är rätt bra, och jag vill gärna veta varför jag blev sån så att jag kan göra mina barn till sådana, haha.

    Du provade att dricka ett par gånger, jag provade att röka ett par gånger, men sen fick det vara bra…

    Jag kan ha kul utan alkohol, så varför besvära sig med baksmällor?

  62. Vilken bra text! Är så skönt att man kan se på sin skoltid i efterhand och faktiskt vara stolt, fastän man inte var "högst" i rankningen. Och även förstå att hade inte jag varit som jag var då, hade jag inte varit den jag faktiskt är idag.

  63. Åh, jag känner SÅ igen mig i det du skrivit. Jag är likadan. Har aldrig varit som alla andra. Har aldrig rökt, aldrig snusat, aldrig festat och hållt på. Har druckit en gång men blev inte särskilt full. Det är liksom inte jag.

    På högstadiet körde jag också min egen stil. Jag började sminka mig rätt "sent", när jag gick i 8an. Var en av de där "töntarna". Men jag hade inte dåligt självförtroende i alla fall.

    Nu går jag på gymnasiet, fyller snart 18. Och nu är jag den där osynliga du skriver om. Jag hatar att synas. Har jättedåligt självförtroende. Men det ger mig tröst att du skriver att ditt liv har förändrats efter den perioden i ditt liv. Det ger mig hopp.

    Du är bäst Elin! Du är snygg, vacker, söt, smart, rolig, och otroligt grym på mycket!

  64. Tack så mycket för att du delade med dig av detta. Stå på dig. Och som grynet säger "Ta ingen skit!

  65. Det är sådana här inlägg som gör dig så unik bland alla bloggare därute tycker jag, du verkligen öppnar upp och låter läsarna komma ett steg närmare. Du är en otroligt underbar person, verkligen, och du har kommit långt här i livet tack vare det. Tack för att du delar med dig!

  66. Nu är det såhär jag fyller 18 om några månader men vill vara ute i god tid. Det är så att jag vill ha någon snygg klänning vad rekomenderar du för affärer på stan eller nätet. Kram

  67. Jag brukar inte läsa långa inlägg men dethär var verkligen intressant att läsa. Det är sånna här inlägg som gör att man läser vart enda ord. Du är grymt cool tyker jag (;

  68. Som så många andra oxå sagt. så självklart orkade ja läsa. jättebra skrivet. å känner igen mig mycket i det du skriver. Är så himla skönt att man vågade vara sig själv från början även om andra tyckte man va konstig å annorlunda. Att man nu skulle sitta här med både sambo å ett gäng vänner. De trodde ja inte då. Livet är bra underbart!

  69. Elin….när du gör satantecknet så ser det inte skrämmande alls ut…….man vill ju bara pussa dig i mungipan istället….

    Du måste se mer ond ut.

  70. fy fan va starkt av dej att berätta allt det här. det är knappt jag vågar berätta sånt för mina närmaste. Och det är så mycket jag känner igen mig i…men det är så lätt att tänka fel,som att bara för att man inte brydde sig om att vara som alla andra så är det ju faktiskt inget fel på en. tvärtom, så var man en jävligt stark person.

  71. Haha, shit vad man känner igen sig. Särskilt högstadiet. man kände inte samma längtan som andra att supa sig sönder och samman, röka snusa (har heller aldrig provat på o planerar inte göra det heller), tyckte det var roligare att leka och göra kreativa saker än att tycka om samma 'populära' kille som ALLA andra tyckte om…. osv.

    Jäkligt bra inlägg tjejen och skönt att du är på det ställe du är idag. Att du har hittat dig själv och trivs med den snygga, kloka och duktiga tjej du är.

    Fortsätt så här 🙂

    KRam

  72. Väldigt bra skrivet! Glad att du skrev allt de där.

    Faktiskt så trodde jag som många andra att du var jättepopulär i skolan. Men som du skrev enligt dig själv så va du den där blyga personen. Jag går på högstadiet nu och känner mig så..Tove den där blyga tysta (mesiga tillochmed. Men tänk nu är du liksom Sveriges bästa populäraste bloggerska(som alla ser upp till) så alla dom där som trodde att dom va coola kan ta å slå sig på käften. Jag dricker inte eller röker inte och är inte nån "partypingla" dirket..Är hellre hemma med nåra kompisar å checkar film eller nåt. Så jag hoppas att de blir likadant för mig (om typ 5 år) att alla dom där som tror att dom e coola för att dom röker, strular me varenda person osv.. tar å slänger sig i väggen eller nåt.

    Oj de här blev en väldigt lång kommentar.. Men jag tycker att de va starkt å bra skrivet de du skrev! Ha de bra! 🙂

  73. Jag behöver din hjälp.

    På min blogg finns det en bild på min nya bil

    & jag behöver hjälp med att komma på ett namn som

    passar just den. Så har du ett förslag så kommentera gärna 🙂

  74. Jag känner nästa igen mig jag hade det jätte bra för några månader sedan jag hade kompisar som jag kunde lita på, jag hade en underbar kille jag hade der hur bra som helst.. men för några dagar sen har allt gått åt helvetet.. mina "kompisar" slutade prata med mig. jag och den där killen bestämde oss för att det inte skulle bli något mellan oss. Har varit hemma från skolan nu lite på grund av det här. är så rädd för att jag ska bli själv där i hörnet, jag vill verkligen inte det.. kan inte fatta att du ville vara där, hur klara du av att vara så stark? kan du ge mig nå tips iaf jag skulle hamna där i hörnet?

    kram Rebecca

  75. REBECCA: Alltså.. hade jag hamnat i den sitsen nu så hade jag inte velat vara där, men då brydde jag mig inte. Jag var väl en liten enstöring som gillade att vara för mig själv och umgås med familjen.

    Numera har jag mer ett behov av nära vänner och kärlek från Erik, så jag vet inte vad jag skulle göra om jag skulle trilla tillbaka igen :/

  76. jaa, du hade dina postkläder och klockan var exakt 15.00 , jag var mitt över gatan och du stod på andra sidan vägen där bussen mot stan går om man säger så :p

  77. SV: Förstår precis hur du menar! =) tror ja.. xD

    Men de där med populär perioden..så är de ju lite med vissa kändisar..eller bara vissa. T.ex Amy Diamond populär när hon va 13.(nu e hon väl 16-17). Nu liksom, säg Amy Diamond å man bara:"hallå vem fan e de liksom?" xD Medans dom som blev kända som vuxna tillexempel.. ABBA (eller blev dom kända som vuxna?) dom e ju jättekända nu iallafall!

    Shit! de här blev bara så komplicerat! Ja ska bara hålla tyst xD är jättedålig på att förklara saker xD

  78. åh vad jag tycker om din blogg och dig.

    du verkar vara en sådan glad postitiv tjej med fötterna på jorden som vågar vara sig själv hur töntig då kanske må vara. Du är verkligen inte som dem andra bloggarna som bara bloggar för pengar, man känner, eller jag gör det, att du verkligen tycker om att blogga och gör det för nöjes skull.

    Dig ser jag verkligen upp till.

    Kram

  79. Shit vilket bra inlägg! Jag är i tonåren just nu, och jag känner att allt är jobbigt. Jag är dryg mot många som irriterar mig, trots att de inte gjort något. Jag vill skolka, men jag vill inte få skit för det. Så jag gör det inte. Men allt i skolan känns skitjobbigt. Jag vill inte gå tillbaka, men jag gör det varje dag. Och jag låtsas som om inget är fel…

    🙂 Kram

  80. Måste bara säga att jag verkligen känner igen mig i det du skriver, det är som att läsa något som jag skulle kunna ha skrivit, om mig själv.

    Skönt att veta att det finns andra som inte tycker om att supa sig fulla, det känns som om alla i min klass super var och varannan helg… själv tycker jag INTE om det.

  81. känner faktiskt igen mig i allt du skriver här. det är skönt att veta att nån som jag har lyckats "blomstra" ut :p har precis som du verkar haft alla mina kompisar här hemma, inte i skolan. så jag lever liksom två helt olika världar. jag är mig själv och den jag vill kunna vara jämt hemma, och är den "osynliga" i skolan..

    denna text gav mig en skymt av ljuset i tunneln kan man nog säga, hihi 🙂

  82. såklart vi orkade läsa! 🙂 😀

    jag måste bara säga att du har all rätt att vara nöjd med din ben och ögon. gud vad fina dom är! 😀

  83. Otroligt bra text. Jag beundrar verkligen dig, du är så stark som delar med så mycket av ditt liv! Jag tror nog faktiskt åstadkommit mer än vad många i din ålder har gjort, och det är en egenskap jag saknar, jag beundrar verkligen dig!

  84. Alla är vi unika på våra egna små vis. När jag gick på högstadiet tillhörde jag också den "kategorin" som många kallar tönt. Visst hade jag mina kompisar, men även som du..inte på samma skola. Jag satt i mitt hörn, följde med på lektionerna och gjorde det man skulle. Ínte heller jag hade något behov av att bekräfta mig genom fjortisfester med alkohol och cigg.

    Jag blev så glad, men samtidigt lite rörd när jag läste det här inlägget. Kände igen mig på så många ställen. Och det är säkert fler än mig som gör det. Det är som du säger. Töntarna blev något.

    Du har enligt mig ett av världens bästa liv – behöver inte förklara varför. Det gjorde du så bra själv.

    Samma sak för mig. Att vid 21 år ha en underbar fästman, lägenhet, katt, bil och ett trygg jobb känns helt fantastiskt.

    En ska till. Du ska ha en stor guldstjärna för den otroligt bra förebilden du är.. Fortsätt så. Du sprider livsglädje.

  85. Det var bara för att jag hamnade på blogg.se's förstasida, men det verkar som att över 1000 st fastnade för bloggen iaf så det är ju kul, jag antar att du vet hur det känns när man har sina 300 läsare och sen över en natt förvandlas dom till tusen 😉

  86. Wow, Elin! Det är grymt modigt att du vågar skriva allt det här om dig själv. En stor eloge till dig!

    Dessutom tror jag verkligen att du är en bra förebild för det känns som om det är många som kommer ta åt sig/har tagit åt sig av det du skrivit, på ett positivt och upplyftande sätt.

    Du är så modigt ärlig, och det är beundransvärt!

    Och vad underbart att du känner såhär om livet nu och att du har en stabil bild över ditt självförtroende och en viktig (och riktig!) syn på dig själv. YOU GO GIRL! ^^,

  87. Åh, gud vad du är duktig på att referera…Jag sitter här nästan tårögd(för att du beskriver så bra)för jag tänker då inte på mig själv utan på min son som blir 17 år….

    Han går på gymnasiet nu i en tjejklass..han är ensam kille….

    På högstadiet så var han inte populär men inte heller den som var utanför…Många tyckte om honom bla tjejerna….Han har alltid haft lätt att få kontkt med männiksor men de han inte gillar söker han sig inte till…Som typ de som hägnde nere i byn sena kvällar och föräldrar som inte brydde sig (tycker jag )….

    Han har aldrig varit hårt hållen utan vi har släppt honom med tider…för att vi litar på honom…men som sagt finns det gtränser för honom med och när det gäller…då tittar han på oss som om vi är knäppa…

    Han har alltså inte många killkompisar om vi säger så…Som kan bekymra lilla mammsen här :0)…

    Det här killsnacket som man kan ha (tänker på tjejsnack)

    Han har inte varit med i ngt gäng där de går och driver i byn och tar ngt starkt….

    Han har varit full nga gånger men i vetskap med oss föräldrar….Ja, han har fått smaka när vi varit med…och sedan en gång så fortsatte han pyttsa upp själv när vi inte såg..och det blev följder…som han tog hand om själv dagen efter :0)..Jag märket alltså inget :0)..

    …Han sitter i sitt rum och häckar (men det kanske ungdomarna gör)..och vi är nere…men HAN vet att vi finns där….Så med familjen vill han väl inte vara så…(är det så???))

    Jag och sonen är ganska öppna med varann och vi har en jättebra kontakt i förhållande med min mor och mig när jag var i den åldern.:…flyttade hemmifrån när jag var 17 för det funkade inte hemma…

    Så jag hoppas att han oxå en dag kan säga samma sak som dig….att han är nöjd med sina föräldrar :0)…

    Att vi gett honom även om han inte ser det idag, just nu…Inte lätt att vara förälder kan jag tala om….

    Därför var det så skönt att läsa hur du har känt, hur du känner….för nervös som förälder är jag ju…

    Jag är en kanske en hönsmamma…vill vara med honom hela tiden..finnas tills hans…men jag vet att han måste utvecklas själv..göra sina tabbar..osv…För det är så man lär sig…men det är hemskt i mammahjärtat när man ser att han ledsen…

    Jättebra skrivet av dig….

  88. Jag läste allt. ASSTOLT ASSÅ (a) haha, nädå.

    Du är väldigt, väldigt, VÄLDIGT modig som skriver detta oså. Ja, o du är mktmkt duktig på att berätta oxå.

    :O

    BTW, FIIIN BLOGGGGGGGGG 😀 <3

  89. Bra inlägg! Jag gillar dig, du verkar så säker! Det är kul att få läsa hur du upplevde tonåren, eftersom jag själv befinner mig precis mitt i. Så, tack 😉 Ha en fin kväll, kram!

  90. Känner igen mig så mycket i det du skriver. För ett år sedan skulle jag ha sagt att allt det där var bullshit, att man inte alls alla kan komma ur den där osäkra perioden. Men nu börjar jag hitta mig själv mer och mer, komplexen blir färre och färre. Bra skrivet och hoppas att alla kan ta till sig av det! För det stämmer så bra!

  91. Jag tog åt mig allt du skrivit! ;D

    Jag kan ju säga att jag är den blyga och onsynliga tjejen i gymnasiet, Men vi kan ju hoppas på en framgång inom kort hihí ;D

    Lycka till med allt! 🙂

  92. Vilken underbar utläggning om dig själv, och jag kan tänka mig att du är nöjd med dig själv som du är idag efter att ha läst allting du gått igenom. Får väl säga att jag känner mig som något liknande, kommer inte heller röka eller snusa under hela mitt liv (fullständigt idiotiskt) och sen är jag inte den som festar sönder mitt liv heller. Jag klarar mig bra med att vara den där "pluggisen", och trivs bra med det 🙂 Jag har riktigt bra vänner, både privat och inom handbollen/golfen, så jag klarar mig 🙂

    Tack för ett väldigt fint inlägg, och ja, jag läste hela 😀

  93. Vilken underbar utläggning om dig själv, och jag kan tänka mig att du är nöjd med dig själv som du är idag efter att ha läst allting du gått igenom. Får väl säga att jag känner mig som något liknande, kommer inte heller röka eller snusa under hela mitt liv (fullständigt idiotiskt) och sen är jag inte den som festar sönder mitt liv heller. Jag klarar mig bra med att vara den där "pluggisen", och trivs bra med det 🙂 Jag har riktigt bra vänner, både privat och inom handbollen/golfen, så jag klarar mig 🙂

    Tack för ett väldigt fint inlägg, och ja, jag läste hela 😀

  94. Vilken underbar utläggning om dig själv, och jag kan tänka mig att du är nöjd med dig själv som du är idag efter att ha läst allting du gått igenom. Får väl säga att jag känner mig som något liknande, kommer inte heller röka eller snusa under hela mitt liv (fullständigt idiotiskt) och sen är jag inte den som festar sönder mitt liv heller. Jag klarar mig bra med att vara den där "pluggisen", och trivs bra med det 🙂 Jag har riktigt bra vänner, både privat och inom handbollen/golfen, så jag klarar mig 🙂

    Tack för ett väldigt fint inlägg, och ja, jag läste hela 😀

  95. Jag tror att alla osäkra 15åringar därute som läser din blogg vågar vara sig själva nu. Du är verkligen någon att se upp till. Det är svårt att tänka att allt blir bättre efter gymnasiet osv men jag tror att många nu ändå känner hopp och inte känner sig lika ensamma som innan. Jag tror att alla är lite vilsna i tonåren, och det är väl så det ska vara. Eh.. Fint skrivet och du inspirerade säkert många med detta!

  96. Alltså. Jag har läst din blogg ett bra tag nu. Men det är först nu jag börjar kommentera. (Om man bortser från den där laptopfrågan)

    Jag är den där tjejen just nu, som sitter ensam i hörnet i klassrummet. Hon som enligt alla de andra i klassen som inte har något som de kallar liv. Jag sitter där i klassen. Biter mig i läppen. Jag blir så arg över att de tror att man inte är något bara för att man inte super skallen av sig varje helg. Jag har ett liv. Jag har vänner. Men inte just som mina bonniga klasskompisar skolan. Och inte ett sånt liv som de tycker att man ska ha. Men jag lever mitt liv och jag älskar det!

    Jag tycker att du är en jättebra förebild och jag ser dig väl lite som en idol. Sen blev jag så chockad, för jag tror att det var du som hoppade på 1:an mot råslätt igår, (för det finns väl inte så många brevbärare som är så snygga som du?) Jaja, då insåg jag ju att du också bor i jönköping. Det tyckte jag var coolt. Jag antar att jag skrev en vääldigt lång kommentar nu som kompensation för att jag inte kommenterat din blogg så mycket innan. Men jag älskar din blogg och ja, den är fin och tack för allt.

  97. Jättebra skrivet! Jag kände igen mig en hel del. Jag var en av de lugnare personerna på högstadiet, inte ute och festade etc som alla andra. Mycket av det är nog mina föräldrars förtjänst, de brydde sig.

    Idag är jag 20år och har flyttat hemifrån för 1½år sedan, bor 70mil från resten av familjen. Det är jobbigt och man längtar efter dom nästan varje dag! Men man vet att dom alltid finns där 🙂

    Sen känner jag mig tryggare med mig själv, duger jag inte åt vissa så kan dom lika gärna draa!

    Fortsätt som du gör, bra blogg och fina foton 🙂

  98. Oj, vad bra skrivit. Känner igen mig själv när jag läser texten. Jag förändrades ganska mycket när jag började gymnasiet. I högstadiet satt jag bara hemma, medan alla mina vänner drack, rökte och gjorde allt annat jag aldrig hade kunnat tänka mig att göra.. 🙂

  99. Jag känner igen mig i det du skrev, går på nian nu, är definitivt inte "populär", men har flera bra kompisar. Jag dricker/röker/snusar inte osv.. Nu när jag börjar gymnasiet kommer jag och kompisarna gå åt olika håll 🙁 Jättebra skrivet 😀

  100. Jag känner igen mig. Bara att jag fortfarande är där på högstadiet, osäker på mig själv och vad jag är värd. jag är unik, mig själv och jag är bra på att vara mig själv! Jag ändrar inte mitt utseende eller min personlighet för att få vänner eller killar. Jag har vänner. Underbara vänner. Det räcker för mig. Tack för att du skrev detta inlägget! Det fick mig att inse att jag var värd något. Att jag var speciell. Tack

  101. Klart man läser, det är ju du som skriver! 🙂

    Jag kände verkligen igen mig i din text, jag bröt upp med min bästa vän som jag var med 24/7 från lågstadiet fram till högstadiet pga att hon kände sånt behov av att vara tuff. Hon började röka, supa strula med allt o alla. Jag har nu hittat andra, värdiga människor som jag gillar att umgås med, likasinnade som jag. Jag blev full när jag var 18 första gången och det känns bra att jag väntade, jag är riktigt stolt och känner mig stark som gör som JAG vill. Tänkte bara säga det, och att jag tycker att du är en förebild för många!

    Puss O Kram!

  102. Läste varenda ord, sjukt bra inlägg. Älskar när du skriver om sånt här .. Just för att jag är där själv, i den där trista högstadie sitsen.

    Fortsätt som du har gjort, du är toppen!

  103. Jag känner igen mig själv i mycket av det du skriver, jag var nästan exakt likadan. Nu går jag i gymnasiet och känner äntligen mig tillräckligt trygg i mig själv. Och jag tror också att alla blomstrar en dag bara man låter sig själv göra det. Tack för ett fint inlägg!

  104. Vad härligt att läsa hela din text och känna igen sig! Jag var också tönten i skolan och fram till högstadiet brydde jag mig inte alls. Jag var lycklig som det var. Men plötsligt blev människor fruktansvärt elaka och min självkänsla sjönk som en sten. Har haft det jobbigt sedan dess, genom hela högstadiet och gymnasiet. det har hämmat mig något enormt och jag har trott att jag är mindre värd än en grusbit på gatan. Nu är jag i stadiet då jag försöker bearbeta allt det jobbiga, inser att jag är helt fantastisk och asgrym ;). Men det är oerhört svårt att släppa den bild man haft av sig själv i större delen av sitt liv, och bygga upp en stark självkänsla från grunden. Ville bara säga att din historia var inspirerande och det är skönt att höra att du också vacklat i livet och sedan blibit superstark av det. Där är jag cokså snart 🙂

  105. Stå på dig tjejen! Du ligger på en högre ranking än dem flesta tjejerna. Be confident. Du har ju självförtroendet. Bra blogg förresten!

    xoxo

  106. hur bra som helst! jättebra skrivet speciellt för dom som går igenom svåra tonår nu :] & även för oss som redan gjort dom åren. keep up!

  107. Wow. Det var starkt skrivet. Hoppas mitt nu ganska jobbiga liv blir en lika härlig solskenshistoria som ditt blivit 🙂

  108. Hej 🙂 Första gången jag läste igenom det hära blogginlägget var i söndags och sen dess har jag inte kunnat sluta tänka på hur mycket som jag känner igen mig i det. Enda skillnaden var väl att jag ville vara bland dom populära, jag ville hänga med dom stora gängen men när jag väl gjorde de så syntes jag inte, ingen såg eller lyssnade på mig utan jag var bara en i mängden. Men nu bryr jag mig inte lika mycket längre. Visst, ibland önskar jag att jag var en av dom men jag försöker acceptera mig själv och stå för den jag är men jag letar fortfarande efter Mig. Efter att ha läst inlägget så tänkte jag att nu banne mig ska jag sluta se upp till andra och sträva efter att vara någon som jag inte är och aldrig kommer att bli. Du är verkligen är förebild för mig och många andra tjejer där ute med taskigt självförtroende. You rock, girl 🙂

  109. Fint skrivet!!

    Jag har inte riktigt kommit till det där stadiumet, där jag börjar "trotsa" allt och alla. Inte riktigt ennu. Men jag e ju bara snart 15…

    Jag känner som dig och ar tidigt lovat mig själv att aldrig testa att röka eller snunsa. Det är så snuskigt!! Känner ingen lockelse överhuvud taget1

    ofc. man orkar läsa, utan problem 🙂

  110. Jag är ganska tjock, enligt mig: är ca 155 cm och väger 50-52 kg. Min kroppsbyggnad är ful och mina lår är ENORMA. Om någon säger att jag har ett fint ansikte blir jag ledsen för det betyder att de tycker inte att min kropp är tillräckligt fin. Jag hatar mitt utseénde, kommer aldrig få en pojkvän, eller om
    jag gifter mig och så så kommer mina barn bli lika fula som jag. 🙁 Livet är jobbigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.