full screen header

Det finns dagar när till och med jag hatar snön

Lite bilder från en dag när jag som vanligt var helt förtrollad i snön.
Och så text från idag, när jag inte ens kan kolla ut genom fönstret av besvikelse för att det är vitt ute.
 
 
Kappa & mössa från Zara, Stickat från H&M, Väska från Sandlund / Hossain & Skor från River Island
 
 
 
Det har vart barmark ända sedan vinterns intåg i november, bortsett från några enstaka dagar av typisk "Narnia i två timmar, sedan omedelbart snöslask". I december var det lika sorgligt som vanligt, eftersom julen är lika med snö - men vi får ju aldrig någon. Nu har jag accepterat barmarken. Den är här och jag kan inte göra någonting åt det.
 
Men det är så himla IRONISKT när jag har suttit och väntat att snön ska komma i drygt två och en halv månad och så den ENDA DAGEN när det INTE får komma snö, så blir det SNÖSTORM?!?!?!?! Ska man skratta eller gråta?! Kanske skratta egentligen, men jag har gråtit hela förmiddagen. Jag orkar inte med det här.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så vad händer?
Jo, jag skulle ju publicera en video på Golden Hour i december, där jag visade er behind the scenes hur jag genomförde en plåtning. Till den här plåtningen hade jag varit i Jönköping och fotograferat bilder från sagoskogen här. Jag hade planerat plåtningen in i minsta detalj, haft en del ångest på vägen, men det var okej. Allt var perfekt. Ända tills bilderna från skogen försvann från min hårddisk och jag hade formaterat minneskortet. Filerna gick inte att rädda, trots flera försök. Så jag gjorde den här plåtningen med syrran för att vinna tid. För jag visste att jag skulle tillbaka till Jönköping några veckor senare (igår) och då kunde jag ta om bilderna. Ingen fara liksom.
 
Eftersom jag hade jobb inbokat hela dagen igår, så skulle jag inte hinna åka till skogen i dagsljus, så jag bokade en hotellövernattning och en extra dag i Jönköping (trots att jag har massor av saker hemma som jag behöver komma hem till och som stressar mig väldigt mycket). Det fanns en enda sak som kunde förstöra allting. Eftersom bilden jag ska fota ska föreställa en vår/sommarskog, så kan det inte vara snö. Så gissa den känslan när jag drog upp rullgardinen på hotellet för några timmar sedan och inser att det snöat hela natten. Och det har nu snöat oavbrutet sen dess.
 
DET HAR VARIT BARMARK HELA JÄVLA JULEN OCH PRECIS JUST IDAG SÅ DRAR EN SNÖSTORM IN?!?!?!?!?!
 
Det finns inte ord för hur arg, ledsen, besviken, hopplös, panikartad, stressad, onödig osv osv jag känner mig just nu.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nej, jag kan inte göra ett undantag och låta det vara snö på bilden. Nej, jag kan inte ta en bild i skogen i Tyresö, när jag bestämt mig för en sagolig Smålandsskog. Nej, jag kan inte be någon annan ta bilden, för ingen annan vet hur jag tänker och vill ha den, eller förstår hur jag har planerat. Nej, jag kan inte skita i min grundidé och göra det lite halvdant. Jag är Elin Kero. Har jag bestämt mig för en sak och lagt ned såhär mycket tid, energi, pengar och har ett syfte med bilden, så kan jag inte ändra mig eller göra någonting "nästan bra". Det skulle slita isär min själ.
 
Åh, vad dramatisk jag är, tycker väl en del, men jag är en millimeterplanerande kreatör. Jag funkar så. Skapandet är mitt liv och det är det allt jag gör baseras på. Jag går alltid den extra milen när jag skapar. Och det ska jag göra nu också. TREDJE GÅNGEN GILLT, NU JÄVLAR, vad jag ska köra de där extra 66,4 jävla milen ned en jävla gång till och ta den jävla skogsbilden jag vill ha och det finns ingenting i världen som kan stoppa mig. Jag orkar egentligen inte. Jag är så jävla trött på det här och att allt med den här fotograferingen (som från början var en drömfotografering och startskottet för ett drömprojekt) gått åt helvete. Men jag orkar heller med känslan av att göra någonting 98% klart när man kan bli 100%.
 
 
Och parallellt med den här drömfotograferingen, så finns det en drömlägenhet. Här förstör snökaoset och hemma förstör folkkaoset. Här blir jag deppigare för varje snöflinga som passerar fönstret, för att den tar mig längre och längre bort från möjligheten att få den där bilden jag måste ha. Och hemma tickar hundratusentals kronor uppåt, samtidigt som jag driver längre och längre bort från huset vid sjön.
16 kommentarer

Precis som alla andra

 
Canon EOS 5D Mark IV + Canon 35/2,0 IS USM
 
 
Så nu har jag också en. En skepparmössa. Jag brukar ha lite svårt för det här med att köpa saker som blivit så otroligt, otroligt hypat. Och då menar jag mer generella saker, som typ baseballjackan när den var poppis... Typ sneakers och träningsbyxor kan jag ta, för att det finns så många olika modeller att välja på. Men alltså... skepparmössan. Jag trodde faktiskt aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle köpa en. Förmodligen för att den påminner mig såmycket om när jag gick i åttan - då hade jag nämligen en.
 
 
 
 
 
 
Men nu har jag velat ha keps i typ ett helt år (för att kunna dra på mig något när jag inte orkat tvätta håret) och jag passar inte i keps. Det är lite samma sak som sånna där finstickade, tajta mössor - jag ser flintis ut i dem. Så precis som jag måste köpa grovstickade och lössittande mössor, så måste jag se mig om efter något annat än keps. Och det har varit lite svårt att se förbi skepparmössan faktiskt. Det känns som alla har den. Och nu även jag, eftersom modellen är betydligt mer smickrande för mitt huvud än vad kepsar är (den är liksom lite fluffigare och bredare). Så det är väl bara för mig att svälja min stolthet och acceptera att jag precis hoppat på en trend haha... Gud vad fånig jag är egentligen.
 
 
 
 
Skepparmössa från Zara, tröja från H&M, halsband från & Other Stories.
 
 
Jag vet egentligen inte varför jag hakar upp mig på så specifika saker. Det är ju ganska obvious att min stil i allmänhet påverkas av vad som är tredigt just nu, varken man vill det eller inte. Ganska komsikt ändå.
 
Men det är inte bara mode som påverkas av mitt "agg". Jag kan t.ex bli helt anti en specifik serie för att ALLA pratar om den. Å andra sidan gäller det ju inte alla serier som alla pratar om, för då hade jag inte kollat på Game of Thrones, men ni fattar... Ibland slår det slint i min hjärna tror jag ;)
 
 
Nu ska jag packa ihop mina grejer och dra hem, för nu blir jag JULLEDIG!! HURRA! :D
14 kommentarer

När man tror man hatar något som man sen älskar


 
 
 
 
 
 
 
Jacka från Bubbleroom, byxor frånn Adidas (adlink) och sneakers från Adidas (adlink)
 
 
Den här jackan alltså. Jag har sett liknande "puffjackor" i lång modell tidigare och tänkt "men helvete vad fult mode. Säkert supervarmt, men superfult". Sen blev det så att jag hoppade på ett samarbete med Bubbleroom, som går ut på Instagram i nästa vecka (där man fick välja en jacka) och då slog det slint i hjärnan eller något när jag bläddrade runt och vips så hade jag valt den här jackan som nummer ett. Vet inte riktigt vad som hände. Sen kom den hem på posten och jag bara...
 
FAN VAD COOL?! Haha. Älskar den tillsammans med sportlooken. Tycker det är så kul hur man kan ändra sig.. men i det här fallet handlade det nog mest om att jag bara sett den här typen av jacka stylad på sätt som inte passat mig. Så det kanske inte var så illa. Bootcut är det värre med. Tycker inte det finns någon styling som kan rädda ett sånt par byxor alltså... haha.
 
Nä, superhappy är jag nu. Och varm :))
 
 
 
 
Spara
Spara
Spara
Spara
9 kommentarer